Sa någon i förbifarten till mig.

Kändes jättekul, väldigt spännande, oerhört läskigt, men varför inte.

Ta dagen som den kommer, och gör det som är kuligast.

Vilken förmån att få göra det.

Hur bra får jag ha det?

Situationen leder då till att jag nog kan uppfattas som velig.

- Nä jag kommer inte till Er imorgon, som vi hade sagt, utan jag åker till tjotahejti istället.

Och sen går invecklandet vidare i all oändlighet.

Min almenacka som var i princip tom, är nu ett klotterplan.

Snart finns det inte fler färger på pennor, för att skriva in ändringarna med.

Det finns inte mer tipex att köpa, för att sudda över det som var planerat.

Fy farao vad kul det är.

Vad skall jag göra imorgon?

Jag tänkte mig att jag skall vara hos tandläkaren imorgonbitti.

Sen kanske jag åker iväg och spelar lite golf i Wittsjö, om jag hinner.

Och sen skall jag till Tullstorp där min häst skall på landslagsträning, och om jag har lust så åker jag med hästen hem igen.

Lolo & Nanny kommer vid 10 på kvällen till Torekov och jag skall hämta dem på flyget, men innan dess skall jag nog äta middag med några kompisar.

Tror jag.

Vet inte riktigt ännu.

Är ju många timmar tills dess.

And I will Go with the flow.

  När jag har badat och Carmen torkat mig, torrejadå, torrejadå.

Riktigt så sjöng dom väl inte i kväll, men bra nära.

Minna bjöd mig på till Nya Operahuset i Köpenhamn för att se på Carmen.

Och äta middag, och dricka champangeviner.

Och babbla lite om livet.

Och framförallt njuta av Operan, från fantastiskt bra platser.

En önskedröm som gick i uppfyllelse.

En önskedröm som jag haft sen nya operahuset stog färdigt.

Vi gör om det!!!

Framförallt är det roligare att en måndag kväll varit på Operan, istället för att ha suttit hemma och glott på aktuellt, sportextra och annat oviktigt.

Jag glor hellre på Carmen på måndagkvällar.

Skall börja träna på att svänga på kjolen på det däringa viset, och spela på kastanjetterna.

När jag har badat  trallala..........................................
...

Jag trodde aldrig att det skulle kunna ske.

Att jag bara kunde strunta i honom.

Inte trodde jag, att jag skulle tycka, att han är lite töntig.

Var himla kul så länge det varade.

Det var inte ofta vi träffades.

De gångerna var det väldigt kul.

Inspirerande, och jag hade nog kunnat fortsätta.

Kändes urskönt att ligga och tänka på honom, när det fanns tid för sånt.

Fast det blir ju inte alltid som man vill.

Ofta var han nära, och det kändes som om han brydde sig.

Men nu är det slut.

Som Mamma alltid sa:

- Inte för att det varit något, men nu är det slut.

Jag tycker nog att han har blivit lite för tjock för min smak.

Passerade inte tillräckligt ofta i mitt liv.

Försökte få mig att ändra på saker och ting, som kanske inte var jag.

Alltså det är LATMASKEN  jag talar om.

Idag har jag dragit igång utan honom.

Kontorsjobb, tvättar, klippa grenar i trädgården, snurra runt.

Livet är mycket bättre såhär.

He's out of my life.

Är ett oerhört komplicerat ord.

Svårt att stava till.

Så många konsonanter och en hel del vokaler.

Att uttala det är på gränsen till läskigt och i alla fall skrämmande.

Smaka på det själva, om ni törs.

Hjärnan slår ju frivolter vid blotta tanken.

Själva utförandet är ju på samma nivå som cirkuskonster.

På slak lina utan skyddsnät.

Skall jag under en hel dag alldeles själv inte göra någonting.

Hur gör man det?

Vad gör jag då?

Skall jag inte ens ta en promenad med hunden? Nä hon vill ju inte gå ut, det regnar.

Behöver jag inte ens åka och handla? Vadå, du har ju allt hemma.

Kan jag inte hitta på något jobb med datorn? Papper. pengar, eller så? Nej.

Om jag blir bjuden på middag, skall jag säga nej då? Ja, du har farit som ett skållat troll runt Skåne de sista veckorna.

Sitt eller ligg bara still.

Titta på en bra film.

Käka en lång lunch.

Läs den där braiga boken.

Njut av att det är alldeles tyst och lugnt.

Det är enormt priviligerat attintegöranågontingalls.

Njut av det.  

Jag sitter i Torekov.

Och Kraka ligger i Torekov.

Vi fryser.

Tittar på regnet .

Och undrar om det skall vara så kallt i maj.

Skulle ha firat ett årsjubileum som golfspelare idag i Wittsjö.

Men det blev inte så.

Men vi kommer igen.

Kraka och jag.

När vi har slutat frysa och det har slutat regna.

Hoppas det sker i år.

Tills dess kommer vi bara cocoona.

Hallå!

Fortum, Vattenfall, Borås Elverk, eon....................

Ja jag kan ta vilket bolag som helst av ER.

Under årens lopp har jag betalt astronomiska summor till ER.

För kraft.

Nu undrar jag bara.

Har ni en liten kontakt som jag kan ansluta min lilla kropps motor till?

Så att hjärnkontor inte blir tömt på energi, och tankarna slutar fungera.

Då måste man ju starta om hela människan.

Och det verkar jätte jobbigt.

Har ni ingen liten kontakt så att jag kan fylla på alla lager i kroppen.

Så att jag orkar göra saker som inte alltid är kul.

Ni vet dom där energitjuvarna.

- Har ni en sån kontakt?

Behöver nog inte var uppkopplad länge.

Bara laddas en stund.

- Nähä. Inte det inte.

Då får jag väl fortsätta ändå.

Men snart börjar lampan lysa rött, och då vet jag inte vad jag skall göra.

Får väl dra ner tempot några dagar.

Men vilka av dagarna?

Åsså kom jag då till Wittsjö golfklubb igen.

Fick en kram av alla.

Underbart.

Och så skulle jag ut och spela.

Träffade inte en boll.

Visste knappt vart jag skulle.

Golf är knäppt.

Det tar mer än lång tid att lära sig det.

Har ett års jubileum på fredag.

Då är det ett år sedan detta snurr började.

En vit boll kom in i mitt liv.

Och jag är oerhört envis.

Kommer aldrig ge mig förrän jag kan få den att lyda.

Ni vet typ brukshundsklubben.

Sitt, hoppa, stanna, kryp, sök, rulla.

Alla bra kommandon som sitter som berget i ryggmärgen på en gammal hundägare.

Tror ni jag kan träna min boll till:

- Leta hål. Duktig boll.

Men jag tror inte bollarna vill ha en köttbulle när de gjort rätt.

Kan man spela med en köttbulle, så att alla incitament är uppfyllda?

Kanske i Wittsjö.

Ja skulle ha spelat golf på Kävlinge vid ettiden imorgon.

Men det blev inte så.

Där luktar det illa, och jag fick en förfrågan från kompisar i Wittsjö.

Egentligen skulle jag ha spelat golf i Båstad.

Men det blev inte så.

Så nu skall jag spela golf i Wittsjö.

Sen åker jag till Björnstorp.

Fast jag skulle ha stannat hemma.

Men det blev inte så.

Då kan jag åka och rida min häst på Nr 1.

Jag skulle egenteligen ha gjort det på torsdagen.

Men det blev inte så.

För på torsdgen skall jag titta på min unghäst som skall hoppa.

Och sen skall jag spela golf på Romeleåsen.

Om det regnar så blir det inte så.

Sen åker jag nog hem igen.

För att på fredagen åka till Wittsjö och spela mer golf.

Jag skulle ätit lunch på Grand i Lund på fredagen.

Men det blev inte så.

Och sen skulle jag ha åkt hem därifrån.

Men det blev inte så.

För nu stannar jag i Wittsjö.

Eller åker till Adrienne på Skarhult.

Och på lördagen skall jag åka till Köpenhamn och shoppa.

Men om jag spelar golf i Wittsjö, så blir det inte så.

Det enda jag vet är att det blir som jag vill.

Även om det inte blir som jag tänkt mig från början.

Och blir det inte som det ska.

Får det bli som det blir.