Vi är inte i Portugal, som man kanske kan förstå på rubriken.

Vi är i Torekov.

Åh väldans vad det snöar.

Det har det inte gjort ,framför mina ögon på över 8 år.

Helt galet.

Men just nu imorse var det -3 grader i Estoril. Då heter det orange varning för extrem kyla.

Här i Torekov är det ungefär samma temperatur. Då heter det ingenting, förutom snöbyar under dagen.

Den som inte bara sprattlar omkring, och är överlycklig (jag alltså) är hunden. 

Kompis har aldrig sett snö.

Hon har undkommit det under sina levnadsår.

När jag öppnade dörren imorse för att hon skulle springa ut och göra det, hundar gör på morgonarna, tvärnitade hon.

Tog en typ bicykletas, dvs en baklänges volt i dörrhålet.

Tvärnitade och stirrade på mig

- Vad är det där vita, varför skall jag gå ut nu, kan man inte vänta tills det är borta, det är ju kallt och otäckt om tassarna, vad gör det för nytta? Kan Du bära mig dit ut dit jag vill? Och tillbaka? 

Jag bara log och lyfte ut henne.

Det har aldrig gått så fort, hennes uppdrag, i hela hennes liv.

Å nu tränar vi på Svensk vinter och med det körsång:

Nej, se det snöar, nej, se det snöar,
det var väl roligt, hurra!
Nu blir det vinter, nu blir det vinter
Som vi har önskat, hurra!
Då tar vi kälkarna fram och vantarna på,
och sen vi åker i backen, hej, vad det ska gå!

Min Kompis fattar absolut ingenting.

Måste man det??