Det var ett bra tag sedan.

Som jag blev sjuk.

Sjuk på riktigt.

Ni som kände mig då, vet.

För alla andra, det var bröstcancer.

Å när det då gjordes medicinska tester på mig, innan operationer och annan behandling, konstateras det massa ny biefekter i min kropp.

Högt bloctryck, högt kolestereol, allmänt kassa blodvärden.

Aldrig haft det tidigare i mitt liv.

Hade ju vart helt frisk innan.

Nån enstaka influensa och annat trivialt (trivialt utom när man just lider av det).

Men helt frisk, ett helt liv.

Nu åtta år senare, efter operation, behandlingar mot dåliga sjukdomen, är jag helt frisk igen.

Å vad jag har knaprat.

Piller morgon, middag och kväll.

Mått illa, mått dåligt, mått yrt, mått mätt, blivit proppmätt (10kg upp!) mått bättre, mått ingen skillnad alls.

Idag konstaterade min gulliga (är doktorer gulliga? Profesionella, kloka, omtänksamma medecinmän) att jag var tillbaka där jag var innan helvetet bröt ut!

Jag lider inte av något längre.

Jag har normalvärden.

Jag är normal, och tillhör den normala statistiken!

JAAAAAA!

Inte en dag försent.

Jag skall jobba på att hålla mig frisk.

Jag skall jobba på att vara med i matchen.

Jag skall hålla mig inom ramerna för statistiken.

Jag skall jobba på.

Tack snälla LIVET för att jag fick hänga med på hela den här svängen.

Tack snälla LIVET för att jag har det så bra, med min Prins, min familj, mina älsklingsdjur!

Tack snälla LIVET för att jag äntligen kan säga:    Å så är hon frisk oxå!!