Alla inlägg under oktober 2013

Av Sussi - 31 oktober 2013 21:37

OK!

Nu börjar det på riktigt.

Om en månad är jag Fru Gezelius.

Stavar man det så?

Fru alltså?


I vilket fall börjar de många o långa exelarkens natt att stunda.

Glöm inte det.

Tills dess skall det vara gjort.

Vem har ansvaret för det?

Ska vi köpa det?

Kan man äta det efter kaffet?


Frågorna har olika karaktär, ska Gud veta, och svaren är minst lika olika.

Nä, man kan köpa clementiner på Martin Olsson och inte på Karla frukt.........

Godis finns i alla affärer.

Sprit finns bara på Systembolaget.

Högklackade skor i London.


Och det skall vara på sin plats kl 8.

Och det skall vara på din plats kl 9.

Och jag skall vara på min plats kl 10.


Åh så går planeringen vidare.


Men det går inte att banta, träna vals, uppföra sig under tiden.

Vi har inte schemlagt det.

Så just nu kör vi bara på ¨play it by the ear¨.


För vi gör ju allt det här för kärlekens skull.

Och inte för att schemat skall hållas!  





Av Sussi - 27 oktober 2013 17:33

Nu har vi provat alla sorter som skulle provas till kalaset.


Alltså alla olika sorters champangeviner, röda viner och alla andra viner.

Som omvandlar rummets karaktär, och plötsligt har man klackarna i taket.

Plötsligt får man talets gåva.

Plötsligt tycker man att omgivningen är offantligt rolig, snygg, charmerande, brilliant.

Plötsligt tycker även män att det är kul att dansa (tjejer dansar när som helst, hur som helst).

Plötsligt (kommentaren snodd av min advokat)  - Har man druckit sig riktigt snygg!


Vi har försökt under våra provstunder hålla oss i, och på.

Hålla oss mattan, hålla oss i schack.

Dock kan jag inte lova att vi kunde hålla oss nyktra.


Men nu vet vi.

Att det går åt piller till dagen efter.

Det tär på kropp och huvud att ha så kul.

Att prova så mycket.


Hörde jag Schkåål!



Av Sussi - 21 oktober 2013 10:32

Ja, det är nog allt ett mirakel.


Där satt jag i min ensamhet, nä jag var inte ensam och övergiven, men som det numera heter så behjärtansvärt.

Jag var singel!!

Åh hade just bestämt mig för att strunta i alla killar, att leva som solokvist resten av livet, och tyckte att det var ett underbart beslut. Gav upp tanken på att vara ett objekt, ett offer, kanske en trof'e,  eller kalla det vad Ni vill.

Jag bestämde mig för att koncentrera mig på att bli Moster, med stort M i familjen/släkten.

Ni vet den där som alla undrar vem hon skall fira jul med.  

- Jamen vi hade Moster förra året, det är faktiskt Er tur i år!

Det var helt ljuvligt!

Tanken stärkte mig, och gav mig energi, fyllde mig med beslutsamhet för resten av livet.

Jag kan själv, den gamla klassiska kommentaren, och jag trivdes med det.


Då dansar jag in på en fest i Torekov.

Och där står han.

Han är lång, snygg och hälsade artigt på mig.

Själv föll jag ihop som ett korthus..

Aldrig sett karln förut, vem var han? Vad gjorde han här? Vem är han?

Hallå! Ser Ni inte alla! HÄR ÄR MANNEN I MITT LIV!


Sen hände absolut inget mer.

Tog reda på snyggingens namn, och att han oxå var singel.

Slängde ut lite krokar till höger och vänster!

Hallå! Kan man få lite hjälp att krocka med honom en gång till??

- Njet!

- Det kan du glömma. 

Var ungefär svaret jag fick.


OK!

Still strong som ¨Moster¨ är jag med bästa vänninor på väg till KAK's kräftskiva.

Vi diskuterar i bilen, som bara singlar kan göra, var de snygga killarna fanns?

Svår hittade.


Anländer till kalaset,  OCH DÄR STÅR HAN, IGEN, PRINSEN.

Sitter bredvid varandra vid bordet, konstaterar att vi inte har några gemensamma vänner  alls.

Aldrig sett varandra tidigare, för den gången vi bägge var på Medevi på konfirmation samtidigt, och gick ¨Grötlunk¨ (när man första kvällen går en promenad efter middagen i en typ stor cirkel och hälsar på varandra, föräldrar, gudföräldrar och släkt till konfirmanderna) såg vi inte till varandra.

Jag har bott i Veberöd o Prinsen i London, i nästan hela våra liv.

Åh nu satt vi där.

Som två helt oskrivna kort!

Och han var underbar!


Smög omkring och var hemliga i flera månader, för det är mysigt att bara få njuta av varandra, innan alla Oh, Nämen Nej, Va kul, Oj da, kom från höger och vänster.


Nu ska vi gifta oss.

I slutet på november.


Det är ett Mirakel.

Att Vi kunde krocka med varandra utan att någon hade matchmaked, tuttat ihop, arrangerat.

Utan att ha någonsin träffat varandra, krockat på någons väns  fest eller kalas.


Utan mera under temat:

Kan själv.

Vi kan själva.

Och det är helt underbart och ljuvligt!!






 

 

Av Sussi - 19 oktober 2013 10:55

Så kommer nästa steg i rätt riktning.

Med rätt skor på fötterna, alltså.


Om man är Brud på sitt eget bröllop, då lär man ju forhoppningsvis få dansa?

Brudgummen kommer ju svepa med en i en brudvals, som heter duga!

Åh sen blir man nog uppbjuden på en lätt stuff av broder.

Ett hejdlöst buggande av någon gammal killkompis.

Några syskonbarn, kommer att ta ner taket, med mig i nån vild ohämmad dans.

En glad foxtrot med någon äldre släkting.

Kompisar kommer att dansa allt från Twist, Shake, Bump till Hully Gully, allt beroende på förmåga och alkoholhalt.

Ja ni förstår.


Det krävs skor.



Provat alla.

Provdansat alla.

AJ.

Gett upp.


Nu köpte jag ett par skor som är designade av en fd Prima Ballerina.

Hon har ont i fötterna mest av alla, efter ett liv på tå.

Löste sitt skoskav på det enklaste viset.

Designade egna skor, som inte skulle ge skoskav.


Ikväll är det premiärtur, med de oskoskavsformade högklackade skorna.

Om dom inte fungerar?


Gympaskor.

I guld.

Och världens snyggaste outfit på resten av kroppen.

Och släp.

Så ser inte en människa vad man har på fötterna.


Jag vill ju bli klämd på i Bröllopsvalsen.

Inte få kläm.

Sko kläm.

Av Sussi - 17 oktober 2013 22:54

Nä jag är inte nervös.

Nä jag är inte stressad.

Nä brölloppet blir så bra som det kan bli.

Nä Du kan inte få mig att klappa ihop några veckor innan.

Nä blir inte klänningen klar, så sätter jag på mig nåt annat.

Nä jag kommer inte hamna på lasarettet om det går fel.

Nä jag kommer inte att svara Nej, jag kommer att svara JA.

Nä det är inte så svårt att begripa.

Nä Ni kommer inte att få mig ur balans, 

Nä det är inte otäckt, Hela resan är UNDERBAR!

Av Sussi - 16 oktober 2013 13:13

- Hej! Vi vill gärna hyra Er lokal för ett bröllop. Går det bra att hyra?

Nej, tyvärr, Vi hyr inte ut till studentfester och bröllop. Det blir inget bra.

- Ojda, nu glömde jag visst att tala om att vi är vid de 60, åren alltså, så någon röjarskiva kan vi inte lova. Vi kommer nog att dansa och skoja, men riktigt röjarparty tror jag nog inte att det blir.

- Nej tyvärr.


Trodde dom inte på oss?

 

Inte kan väl två så gamla människor gifta sig.

Ska det vara nödvändigt???

Har dom inget annat för sig?

Pensionera  Er,  eller gör  något annat som tar tid.

Men gifta sig, nej minsann , i alla fall inte i vår lokal!!!


Så skulle vi träffa musikerna som skall spela under vigsel och fest.

Bestämde möte på en reataurang, och då sol och sommar vägrade lämna oss i Stockholm, så satt vi utomhus.

Vi visste ju hur HAN såg ut. Och hade span efter när han skulle komma spankulerade på gatan mot oss.


- Titta där kommer han! Säger jag till Prinsen.

Mot oss kommer en Man, lätt irrande med blicken, letandes efter ett ungt par, typ i 25-30 års åldern.

Då hoppar jag fram, tar tag i honom, och säger med ett leende, dock lite generat:

- Oj vi glömde nog att tala om hur gamla vi är, att det är vi som skall gifta oss. Vi är inte föräldrarna till brudparet!!

Han log och tyckte att det var underbart, och sen började vi planera.


På hela resan mot bröloppet har alla som inte känner oss, sett lite omtumlade ut, när de insett brudparets aktningsvärda ålder.

Men det gör oss ingenting.

Kärlek har ingen ålder.

Och min Prins är den vackraste Prins som finns, oavsett hur gammal han blir.


Att lova att älska varandra i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt, är ett löfte som är lätt att hålla.


För en sak är säker.

Man skiljer sig inte i vår ålder!!





Av Sussi - 15 oktober 2013 09:38

Bara stavningen gör mig konfunderad.

Det är mycket nu.

Kanske det trots allt borde stavas BRÖLOPP.


En spurt mot att vi skall stå där vi altaret och lova att älska varandra i nöd och lust.

UNDERBART.


Men vägen dit.


Tihi......


To do listorna hopar sig.


Göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det, göra det.

Glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det, glöm inte det.

 

Hallå!!

Tare lite lugnt asså, det kommer att ordna sig.

 

Men nu kommer ni få följa vägen till vårt brölopp?

För det var väl så det hette!!

BMW

Av Sussi - 14 oktober 2013 09:23

Jag har en kompis från mitt förra förra liv.

Typ.

Hon fick en BMW av sin pappa.

Hon tyckte den var JÄTTEBRA!

Så där jättebra som man bara kan tycka om man är en fin skånsk fru,

Typ JÄÄÄUTEBRAUUU.

Och sen kom nästa glada påstående från frun.

- BMW är ju jättebra? Varför  kör inte alla BMW??


Efter att ha kört upp från Torekov igår, så kan vi alla vara jätteglada för att inte alla kör BMW.


Det är bara dom som kör fortast och MÅSTE köra om.

HerreGUD!


Gaspedalen måste vara helt slapp, så det bara finns ett läge.

Full gas,

Och dom kör om till höger och vänster. 


Jag kör inte långsamt, så att köra om mig.

That really means something.


Om jag blev omkörd av en fin Skånefru, någonstans på E4:an, i en BMW?

Vad vet jag, det går ju så fort, så jag ser ju knappt vem som sitter bakom ratten,


Dom är ju jättebraauuuu!


Presentation


Jag vet att vad som helst kan hända när som helst.

Det är därför jag är helt lugn.

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards