Så då passerade Midsommarhelgen.

Det är härligt här på ön. 

Och som vanligt hade vi vänner på ingång som skulle förgylla vår helg.

Åh vad kul vi hade.

Vi spelade fotboll ( inte jag förståss, inte min sport!)

Vi åkte packmoppe med vinsterna hårt fasthållna från midsommardanslotteriet   

Vi gick promenader med hundarna  

Vi åt långa luncher och middagar  

Vi sjöng allsång med Anders Forslund och Lyxorkestern på Svartsö   

Vi åkte hem därifrån i ljuvliga sommarnatten  

Med bästa Kaptenen och Styrman  

Jag kunde somna lungt på midsommarnatten med min Prins PÅ kudden   

Kan en midsommarhelg vara ljuvligare?

Och fort går det.

Så snart skulle alla åka hem  

Åh det är ju alltid lite vemodigt.

Men det tog inte lång tid innan ny gäst kom!

Nanny! You are back! And I love it!   

Nu är det underbart igen.

En del saker kommer per tidning.
Som man får sån lust att förstå.

Har det gått utför för Julio?
Denna underbara snutfagre (när han visar högersidan till) hjärtekrossande smörsångare.
Som vi har varit förälskade till och gjort slut med samma snyftlåtar.
Kommer han bara att få sjunga i Rättvik.

NÄÄÄÄÄ
Han skall ge en av väldigt få konserter i Dalhalla!
En scen där världens sångarstjärnor av olika dignitet har gett fantastiska konserter.

Puh vad skönt.
Det går inte utför för farbror Julio.

Den där journalisten från Svenska Dagbladet som skrev artikeln.
Måster vara en tondöv tonåring, som är semestervikarie.
Som varken vet om vad Dalhalla är, eller vem Julio Iglesias är.

Synd om artikelförfattaren.
Den människan kommer missa mycket spännande, annorlunda, okänt i sitt liv.
Kan man vara journalist om man har den framtiden????
Kanske i Rättviks allehanda.
Och bli uppgraderad till springnisse på Falukuriren.

Ibland har man liksom inte tid att leva i nuet.

Utan hela dagarna går åt till att planera och arrangera för det som skall hända snart.

För att inte tala om allt som skall hända sen.

Och reparera allt som hände då.

Vilken tid tycker jag bäst om?

Nu, snart, sen eller då?

Nu skall ju aldrig underskattas.

Det är ju en ljuvlig förnimmelse, när man plötsligt ser sig själv leva i nuet.

Finns nog inte en terapeut i hela världen, oavsett om de är av gammaldags psykologisk modell, eller mera New Age typen.

Lev i nuet!!!

Men hallå!

Ibland har man bara inte tid med det.

För det hände så mycket då.

För att inte tala om det som kommer att hända snart.

Och sen kommer ju allt som skall hända sen.

Då är då en faktor som kreerar vårt liv.

Det är då, som gör alla minnen.

Det är då, som gör alla roliga historier.

Det är då, som formar nu, sen och snart.

Men sen skall inte heller föraktas.

När livet är en enda lång uppförsbacke, är sen, en livlina av största dignitet.

När allt det dj-liga är över. Sen kommer det att bli så bra.

Så sen är nog det som vi alla hänger upp oss på, när uppförsbacken blir för brant.

Sen kan det bara bli bättre.

För att inte tala om vikten av snart.

Vi vill ju alla att allt skall hända snart.

Och är det obehagliga saker, desto snarare, desto bättre.

Är det något underbar som skall hända snart, så går det ju alltihopa välidgt fort.

Då blir Snart, Sen, och man är plötsligt i NU.

Så koncentrera er lite på Nu.

Jag tror det ger mest utdelning.

Både Nu, Snart, Sen och Då.