Dunk I kaklet.

Nu har jag varit i Skåne och vänt.

Igen.

Över dagen.

Helknäppt.

Och jag glömde massa saker för det gick så fort.

Alltså härhemma innan jag åkte.

Som den omotiverade sladdlösa dammsugaren som jag har köpt till Torekov.

Nu får den åka med nästa vecka istället.

Och förutom att åka till Skåne/Torekov kommer den att få följa med till Tivoli nästa vecka.

Innan Tivoli skall vi vara på Falsterbo Horseshow i flera dagar.

Lyckans ost till sladdlös dammsugare.

Har vi tur får vi följa med, Prinsen och jag.

Först skall vi damma av våra hästkunskaper och gå på Horse Show i Falsterbo.

Sen skall vi dammsuga Tivolis roliga aktiviteter lika planlöst som vår resekamrat dammsuger vardagsrummet härhemma.

Bara snurra runt och stöta på roliga grejor.

Men det är nästa vecka.

Innan dess skall jag köra till Skåne igen.

Jag var ute på sjön igår.

Skulle åka iväg och bli bjuden på middag.

Svågerhe-vetet hämtade oss på Lidingö.

Vid  ¨vår¨ brygga.

Solen sken och det var underbart.

Då fick jag låna en flytväst.

Ni vet en som där som de nästan har på flyget.

Som blåser upp sig när man drar i snöret.

Som man inte får dra i snöret förrän man har kommit ut ur kabinen.

Och om luften inte räcker blåser man in mer luft i det röda röret.

Personalen har röda flytvästar, säger dom och ler.

Är det bara jag som får sitta på händerna hela vägen till restaurangen, för att inte dra i snöret?

Som sitter och funderar på hur hårt snöret sitter fast i ¨luftbomben¨.

Hur det känns att få dra.

Om luften räcker för mig, eller om jag måste blåsa i röret.

Jag är väldigt glad att jag aldrig har behövt dra i snöret.

Den enda som förstår sig på att uppskatta den pågående värmeböljan är hunden.

Hon njuter.

Slänger ut tungan lite grand och hässjar.

Det är dock det enda.

Sen ligger hon i ömsom sol som ömsom skugga och bara lögar sig.

Vad gör vi människor?

De som det är mest synd om, har åkt till arbetet.

I mörk kostym och slips.

Vi andra nördar som hade en lång lista, jobbar på att korta ner den till ett minimum.

Nanny och jag skall gå ut och lägga oss på terrassen och
fundera över listan.

1. 
   Finns det en lista?
2. 
   Är det en tillräckligt kort lista?
3. 
   Finns det något av värde på den listan?
4. 
   Kan man göra det här en regnig dag istället?
5. 
   Vad är det för fel att bara ligga och äta
   jordgubbar och bigarråer?
6. 
   Listan kan återuppväckas vid nästa ösregn.
7. 
   Var är min bikini?

Så mycket att berätta och så lite tid.

Halleda.

Ni skulle sett tysken som gjorde piruetter med sin
segelbåt i Allinge hamn.

Ni skulle sett danskarna som eldade häxor på St Hansdagen.

Ni skulle sett svensken som åt wienerbröd utan en tanke på konsekvenserna.

Midsommar var underbart.

Ja nu vet vi alla att det är Midsommar.

Varför då?

Det ösregnar!

Ha en underbar midsommarhelg.

Vi hörs när jag torkat!

Vad en liten
flicka kan Roooooo!

Imorgon
drar vi ut på sjön.

Men för att inte chocken med vatten och så, skall bli för omvälvande,
så kommer vi att s.k torrsimma första natten.

Det vill säga vi kommer att bo i båten vid bryggan, för att känna lagom
gung under sulorna.

Sen kommer vi väl att puttra iväg. På Midsommaraftons morgon. När Chefen
själv har kommit ombord.

Vi skall sätta fart mot de Sydfynska öarna. Ett önskemål från oss
gäster. Var dom ligger, har jag en vag aning om, men definitivt i Danmark. Men
det känns inte för långt bort, för vi börjar därnere, utanför Sveriges gränser,
så jag hoppas det inte tar för lång tid dit.

Innan vi har kommit så långt som till Arlanda, har vi alla kollat alla
världens väderlekstjänster, varannan timme de senaste dagarna. För att veta om
det kommer att gunga, om jag skall ha bikini eller fleece i bagaget. Det är
stora beslut, som vanligt!!

Det enda jag hoppas på, är att om det blåser, att antisjösjuke/kräkpiller
och snaps är kompatibla.

En enda gång per år är det midsommar, och då dricker jag snaps. Och på
julafton, kräftskivan och möjligtvis någon annan gång när jag inte vet varför.

Antisjösjukepiller har jag inte ätit på många år, men har varit sjösjuk
1 (en) gång, och det var förfärligt. Alla snaps i världen kan inte bota den
sjukan. Så jag gör allt för att slippa. Det bästa sättet är att styra båten
själv.  Får väl flirta med kapten! Om det
nu går……

Mao. Nu drar vi. Hoppas jag hinner skriva nåt imorgon. Troligtvis om vädret
eller packningen. Men man kan aldrig så noga veta.

För vad man inte vet, är om Danmark har Internet, eller om de
fortfarande skriver runor.

Kanske jag kan bli den första bloggaren i runskrift!!!!!!!!!!!!

Sussi o prins for i söderled
för att njuta i midsommar regn.  Vi ses
när vi råkas!

Ledsen, men det här forumet fungerar inte längre för mig.

En av anledningarna att jag skriver så lite är att hälften av texterna försvinner när jag skall spara dem.

Så jag håller på att ladda upp en egen hemsida, där ni kan följa min blogg.

Fortsättar dock här tillsvidare.

Meddelar när det händer.

Alla Disponenter har en egen assistent.

Och jag disponerar min egen tid, så jag är absolut en Disponent.

Idag har assistenten och jag packad upp nästan hela WHYroom, nere i källaren.

Jag har nämligen kommit på att man måste packa upp för att kunna packa ner.

Om man nu ska det.

Allt måste ju ske i rätt ordning i livet.

Även om jag ibland eller snarare oftast tror att jag kan hoppa över en hel del steg i den där ordningen som kallas för livet.

Mitt WHY room är där jag har de där sakerna, som man inte vet om man behöver en gång till i livet, flera gånger i livet, eller aldrig i livet.

Namnet fick rummet när jag bad min Buti the Butler, (han är inte det, men kallas så) kånkade in låda på låda och varje gång förklarade jag till vilket rum det skulle.

Till slut sa han med en självklarhet som var dräpande:

- To the WHY room.

Jag frågade genaste varför han kallade det för the WHY room?

- Why do you keep it? Why don't you just throw it away?

Min nya och lite yngre assistent (Nanny) hon har mer förståelse för WHY room.

- Vilka balla lampskärmar. Etc Etc

Snart är Why rooms lådorna uppackade. Det känns jätteskönt.

Då är det bara 20 års kontor kvar, som skall sorteras och sparas.

Helt sjukt.

Men har man Sveriges petigaste revisor, så blir det så.

Kanske skulle skicka assistenten på honom.

Han blir nog glad då.

För hon är så glad.

Och disponenten är ännu gladare, när hon assisterar.