Ja så har det då städats, bäddats, putsats, handlats, köpts, fejats, ställts i ordning.

Nu är dom här.

Jag lyckades.

De har kört hela långa vägen.

Och vi ska prata DERAS bröllop hela helgen.

Vi ska bläddra i alla bröllopsmagasin.

All vett och etikett skall blötas och stötas.

Alla kyrkor skall synas.

Festlokaler diskuteras.

Åh det är mycket som måste gås igenom.

Imorgon skall alla brudaffärer i Köpenhamn genomsökas med lupp.

Sen ska vi fortsätta och prata om DERAS bröllop resten av helgen.

Hoppas brudgummen tycker det är kul han också.

Annars får han väl göra nåt som killar tycker är kul.......

Vad tycker killar är kul när deras blivande fru pratar om deras bröllop?

Kvittar, för dom är här nu.

Och jag njuter.

måste nog ha varit bortbjuden nästan varje dag.

Så stor vårta/finne på näsan som hon hade.

Jag undrar nämligen om finnen på näsan/hakan/pannan eller inbjudningskortet brukar komma först.

Eller om mäniskorna sitter där hemma,

- Nu ska vi se, inte ett utslag på länge har hon haft. Bäst att skicka ett inbjudningskort!

Eller om mitt  lilla ansikte känner lukten av ett inbjudningskort på väg in i brevlådan.

- HE HE nu skall vi minsann skoja till det för henne.

- Var tycker ni vi markerar vårt oberoende den här gången. Mitt på näsan?

- Nä det var ju förra gången!

- OK då tar vi pannan, det var länge sedan.

Som Ni alla förstår skall jag iväg på massa kul bjudningar.

Lunch, middag, spex i Lund, middag, middag, gäster hemma, middag Köpenhamn, middag Torekov.

Sen är Valborgshelgen över.

Och efter det har en stor burk grön/beige creme gått åt för att dölja allt.

Men det är det värt.

är helt ok.

Varannan dag är inget vidare skoj.

Kanske det inte går att säga så där exakt!

Men nästan.

Idag var det en varannan dag.

Hunden opererad, trött på allt, pappren på skrivbordet växte, försökte sortera papper, lunchmöte och glömde almanackan, ystadadvokaten inte kommit fram till något resultat, kom inte ut i solen, sov middag för att orka, kassa TV program, hann inte rida, datorn är seg även den,  gick i cirklar, fattades papper till deklarationen, fattar ni?

Imorgon är det en annan dag.

Skall visa häst som skall säljas, bortbjuden på lunch, skall på middag och spex till kvällen, ser ut som om en av stona kommer att föla.

Jag tycker att vi struntar i varannandagar från och med nu och bara har en annan dag.

Typ som Scarlett O'hara sa.

På Tara.

Vem bryr sig.

Vem bryr sig om Sverige vinner över Lettland.

Var kom Lettland ifrån?

Det skall va sånt som man fattar.

Sovjet, Tjeckerna, Kanadensarna o sånt.

Lettland, det låter som om vi typ har svårt att spöa Danskarna.

I ishockey.

Så här års.

När Magnoliorna blommor, när Mandelträden dignar.

Vem bryr sig då om IshockeyVM.

I Bern.

Och när de riktigt skall skojsa till det.

Då  slår de till med en final i Zurich.

Vid det laget står alla körsbärsträd i blom.

Tacka vet jag när vi låg framför den tända brasan och snön yrde utanför fönstren, och vi var upphetsade för Honken och grabbarna.

Det var tider som kunde ge en hel fan-klubb ståpäls.

Det finns ingen som får ståpäls i den här värmen.

IshockeyVM.

Vem bryr sig?

Det är ett himla slit att ta hand om sig själv  :-)

När jag vaknar på morgonen skall man äta lämpligt antal piller, och då är jag faktiskt helt frisk.

Mineraler, vitaminer, uppåt och neråt, rinnande, i kapslar.

Allt beror på effekten.

Det enda jag hitintills har sluppit är att inhalera och injicera.

Sen bör man dricka någon färg på Teét.

Beroende på vad man tror den veckan.

Rött, grönt, svart eller vitt.

Sen bör man ta en rask promenad.

Gärna med underliga skor, och om det fortfarande är modernt, med stavar.

Beroende på vad man tror den veckan.

Därefter äts frukost.

Frukost är nästan mest komplicerat på hela dagen.

Och så säger proffsen att utan frukost kommer vi inte klara oss. VA!!!

För ibland med frukt, ibland utan, ibland med ost, ibland utan, ibland med gröt, ibland utan.

Bröd vågar jag inte ens tala om. Gluten, vetemjöl, syrat, hårt eller mjukt.

Mjölk, filmjölk, lactos. Som att svära i kyrkan.

Men allt beror på vad man tror på den veckan.

Sen kan det vara lämpligt med Yoga.

För den inre balansen.

Behövs i det här livet, om vi skall överleva.

Beroende på vad man tror den veckan.

För att sen övergå till lunch.

Det får ju inte var över 4 timmar mellan att vi stoppar i oss nåt, för då kan vi få blodsockret ur balans, och det har varit jobbigt i princip i hela mitt liv.

Det beror inte på den här veckan eller tron. Det har alltid varit så.

Glöm nu inte att under dagen dricka 2 liter vatten/vätska. Bör ske i närheten av ett damrum, då två liter bildar väldigt mycket vätska som skall ut i andra ändan.

Vad man skall dricka beror på smaken, eller effekten, som beror på vad man tror på den här veckan.

Men man måste.

Och sen är det dags för mellanmål. Glöm inte bort blodsockret.

Glömmer man bort det kan man få pirr i benen, kärlkramp. kärringsjuka, högt blodtryck, svagt hjärta, dum i huvudet, ja allt kan hända, och det gäller för alla, oavsett kön.

Alla konsekvenser beror på vilken vecka.

Efter det är det ett möte med din PT.

Jag är lite dåligt insatt, men nu vet jag inte om det är Power Plate, Nautilus, Spinning, Running, eller bara gym som gäller.

Men jobbigt skall det kännas, och vad jag har förstått, desto dyrare desto bättre.

Bara man blir beroende av sin PT.

Nu är det middag.

Yippeii! Äntligen får jag plugga i mig nötter innan. Fattar inte varför. Men OH vad det är gott.

1 glas rödvin, också det för blodet. 2 glas blir heltokigt.

Åtminstone om jag blir beroende.

Rent mentalt är jag med, men kroppen är väl glad för allt som ger lite glädje i detta liv styrt av någon osynlig diktator.

Och sen är det lagad mat eller som vi nu alla talar om.

-Vad innehåller vad? Vilka fetter?

Vilken sort fett man får äta denna vecka.

Allt beror på, de senaste rönen denna vecka.

Efter middagen, som absolut inte får ske för sent, så vet jag faktiskt inte vad man måste göra.

Det beror inte på något.

Känns ganska otäckt, men om jag bara går och lägger mig direkt, så är det ju snart en ny dag och frukost.

Åh då äntligen är det dags igen.

Piller och pulver och livet går vidare.

Gjorde dom så förr??

Det beror på ......................

Helt slut.

Och blir bara tröttare av att ligga still.

Kanske är det så jag måte göra några dagar för att få energin tillbaka.

Behöver den nu när jag skall............

Så vi hörs imorgon.

Orkar inte mer.

Just nu.

Det är fredagkväll.

Jag är hemma.

 

TV och jag har alltid följts åt.

Jag satt med stora ögon som liten och tittade på testbilden och sen räknade baklänges när klockan tickade mot början av programmet, och på den vägen är det.

Humle och Dumle i Kapten Bäckdals skafferi

(Vad skall små barn tro om män? Jo de ligger ofta upp och ner i ett skafferi och sjunger.)

Bröderna Cartwright

(Kan fortfarande melodin, och fick alltid vara Hoss när vi lekte. Behöver inte förklara varför)

Vilse i pannkakan

(Inte för att man fattade det då, men så har det väl känts i princip med jämna mellanrum sen dess)

Hylands hörna

(Var det rätt sätt att med Per Oscarsson hjälp lära sig hur barn blev till?)

10 000 kronors frågan

(Den lever man väl med fortfarande, och alla slamkrypare)

Dallas

(Gav mig en kunskap om cliffhangers. Alltid kul att omgivningen har en viss nyfikenhet på vad som kan hända mig härnäst, och att alla som kör cabriolet är lyckliga)

Det kommer mera

(Vem trodde nåt annat?)

Här har Du Ditt liv

(Lite tidigt för mina memoarer)

Bollibompa

(Nä det blev ju aldrig några barn, så jag är väl den enda som inte sett det.)

Kalle Ankas Julkul

(8 månader kvar)

TMC

(Förkortningen för Tele Monte Carlo, TV stationen som var allt under tiden vi bodde i detta franska Hong Kong)

Sen har det gått år då jag inte har hunnit men ibland velat, och spelat in först på video band (hur många hundra har ni som ni aldrig har sett) och nu direkt i en DVD/satelitmottagare. Bruksanvisningen har jag visserligen fortfarande inte orkat läsa. Till och med klockan på apparaten står och blinkar.

Men ibland lyckas jag spara något som jag aldrig ser.

Just nu är det bara några få program som jag  känner är ett ljus i kvällsmörkret.

Absolut inte Let's Dance, jag kan dansa. Talang 2009, försent. Idol, tror inte det. Robinson, då blir jag brun, smal och känd, men ack nej.

Nej nu är det egentligen bara de här programen som jag kan liera mig med.

På spåret

(Efter alla dessa år, hoppas innerligt att jag inte spårar ur för ofta)

Så ska det låta

(Är väl en önskedröm för alla, det jag säger är så det ska va/låta)

Aktuellt

(Vem vill inte vara det?)

Och så länge jag inte hamnar i Uppdrag granskning är ju allt lugnt.

Men framför allt mina vänner, glöm inte den där knappen på ¨makten¨, jag tror det står OFF på den.

Det kan hända massa spännande saker när vi använder den.

Glöm Inte Det.

Min elektriker i Torekov säger att havet ger ifrån sig negativa joner.

Och då mår vi mycket bättre och blir mer positiva, i kroppen, själen och hela alltet.

Som att trycka i sig chokladkakor så att seretoninet bara sprutar.

Eller att krama ett  ludet djur, så att endorfinerna rumlar runt.

Jag behövde allt av det ovanstående idag, efter att (nu kommer det märkliga om jag tänker rätt), de alltför positivt laddade (joniskt eller så) men mycket negativa människor som är avundsjuka, ogina, och som vänder kappan efter vinden, har smockat till mig ordentligt idag.

Jag låg platt.

Golvad.

Men då kommer mina negativa (joniskt eller så) men så positiva räddare i nöden som gett mig tro och hopp tillbaka,

som överöst mig,

övertalat mig,

överbevisat mig,

att det mesta ändå är oerhört positivt.

De som åter får mig så negativt laddad, så att jag blir så där himla positiv igen.

Alltså alla små partiklar i hjärnan som styr kroppen.

Eller om det är tvärtom.

Växelström?

Som får mig att inse att jag inte alltid kan få som jag vill första gången!

Som får mig att åter börja skratta.

Som ger mig ögon att se problemen på annat sätt.

Som talar om för mig att jag måste välja mina krig.

Som hittar ett annat hus åt mig på Lidingö att fundera på.

Som har en arkitekt som ritar som det blev i verkligheten på Skeppargatan, och inte som på ritningen.

Som tar mig ur vinkelvolten.

Som säger till mig att sträcka på mig.

Det är de som ger mig kraft att styra kosan mot Torekov, och havet så att jag där kan insupa fler negativa joner!

Så att allt blir positivt.

TACK ALLA BATTERILADDARE I MIN NÄRHET.

KLARAR MIG INTE UTAN ER.