Jag vill inte ens veta hur det var att leva innan deodoranten uppfanns.

Och att man kunde tvaga sig en gång om året, bara på julafton.

Burr.

Jag är en väldigt luktkänslig människa!

Å det är den som luktar godast, som vi gifter oss med.

Nu var vi iväg på äventyr under förra veckan!

I Göteborg.

Det var svettigt.

Våra svenska dressyr och hoppryttare tävlade på, så att resten av de startande i Europamästerskapet, började skallra i skänklarna.

(På vanlig svenska, de började skaka i benen).

Det togs medaljer av alla möjliga valörer i nästan alla grenar.

Vi satt på läktaren och genomled detta, utan att ens kunna hjälpa till.

Och vi svettades!

Vi var dock fullt ansvariga för en heja klack på ett genomsnitt av tusentals personer, och vi skulle fungera med alla heja, vråla, gråta glädjetårar, stampa, hoppa och mer logostik.

Redan första dagen var jag genomsvettig.

Vid andra dagens morgon insåg jag till min förfäran att jag glömt min deoderant hemma.

Oh No!

Det bara går inte att trilla ut i vida världen, med eller utan hästar, utan att vara perfekt mummad!

Det är då jag inser att jag har en välförsedd äkta man.

Och det är den stora skillnaden med andra förhållanden i livet.

Av en äkta man kan man alltid låna deodoranten.

Systrar tycker det är äckligt att låna ut.

Kompisar tycker nog inte om att låna ut.

Grannen i rummet bredvid på hotellet är ju inte helt kul att låna av.

Så då frågar man maken1

- Snälla! Kan jag inte få låna din deodorant?

Allt är en Win Win situation.

Jag luktar gott.

Maken tycker att jag luktar gott.

Man luktar gott när man är gift!!

Har just åkt över hela Sveige, från kant till kant, för att hälsa på nära och kära vänner.

De har sitt sommarviste på en klippa på västkusten.

Magiskt, (ett nytt modord har jag föstått) var hela upplevelsen.

Alltihopa, från mötet till maten till myset.

När vi åker därifrån passerar vi Torreby slotts golfklubb, där vi äter lunch med min gode vän och golftränare Lars.

Boende och uppvuxen västkust bo.

- Va kul att Ni är här på västkusten!  Kul att käka lunch! Var har ni varit?

Det är jag då jag inser att jag är helt bortkollrad av apparater.

JAG HAR INGEN ANING OM VAR VI HAR VARIT!

Å JAG VISSTE INTE RIKTIGT VAR VI VAR JUST DÅ!

Jamen, vi satt oss i bilen i Stockholm och skrev in gatuadressen på GPSen,  och sen körde vi.

Åkte full fart förbi Arboga, Örebro, Åmål, Säffle, och siktade på Tanumshede och så därefter har jag ingen koll.

Upp o ner och över gamla E6:an, över en järnväg och sen till höger, uppför backen och sen grusvägen ner till vänster och då är ni framme!

Men var var vi?

Gjorde det någon skillnad?

Inte emotionellt.

Inte tidsmässigt.

Inte direkt oroande då.

Men när man blir tillfrågad var vi hade tillbringat en kort stund av sommaren 2017, och jag inte hade en aning.

Då blir man varse sin blinda tilltro till manicker.

Manicken, i detta fall en GPS, tog oss i lugn och ro från Lilla Skuggansväg 63 till Mjölkeröd 107.

O inte visste vi var vi va!

Ganska härligt, upplevelsefyllt och lite skrämmande.

Men hur många gånger kan Du säga!

Jag vet precis var jag är!

Finns det  något tryggare än söndagmiddagar?

Nära och kära, Friends, Fools and Family.

Helgen är över.

Veckan skall börja.

För nästan alla!

Vi som sågs ikväll, vi skulle alla göra något på måndagen.

Alla skulle vi helst ta hand om oss själva, och vårt liv.

Gör ni det på söndagskvällar?

Funderar över hur ni bästa tar hand om ER.

LIVET.

Och vad som händer hela tiden.

Det är lätt att man glömmer bort.

Vad som vi inte får glömma.

Hur vi mår, hur vi har det, vår del av det som händer, och om vi kan göra det bra.

Eller kanske bättre.

Den tanken kanske skall passera varje kväll när vi somnar.

Mår vi bra?

Vill jag må bättre?

Hur skall jag påverka det?

Kan låta otroligt enfaldigt.

Men en söndagmiddag, kan ge oss alla ork, stamina, courage, kärlek och vilja.

Att ta hand om oss själva.

För att sen vara kapabla att  ta hand om allting omkring oss.

Family, Friends and all the Fools we Love!

När man då känner sig mer färdig, beredd, på spåret.

Det är då man ordnar, bjuder upp till nästa söndagmiddag.