Alla inlägg under augusti 2011

Av Sussi - 31 augusti 2011 21:14

Alltså någon gång skall vara den första.

Har fått så många kommentarer om det jag just skrev, så jag måste bara få citera en av mina bästa kompisar.


- Han kanske inte alls har ont i hjärtat. Det kanske bara är brustet. Och det blir man absolut dum i huvudet av.


Själv tänkte jag inte på det.

Av Sussi - 31 augusti 2011 11:13

Varför är det så att en del människor, har antingen eller.

Det är ju väldigt sällan någon har allt.

Har man någonting som är absolut outstanding, så är det oftast en brist på något annat.


Jag har en kompis, som oxå är mitt juridiska bollplank. Han kallas för advokat till fint!

Han har en hjärna som är ofattbar.

Vindlingarna därinne går nog inte att följa.

Tankarna snubblar runt varandra, innan de ställer sig på kö, för att komma ut som intelligenta kommentarer och hejarop, till sina snurriga klienter.

Men om man nu har en sån brilliant hjärna, varför har han då fel på hjärtat?


Det påstås att man kan få fel på hjärtat, om man stressar för mycket.

Det påstås att man kan få fel på huvudet om man slår i det för hårt.


Jag vet inte vad som är värst.

Att smacka till huvudet så jag blev helt dum, men hjärtat slog sina jämna slag.

Eller att jag fick en smäll i hjärtat, och hjärnan kan gå och fundera på hur länge hjärtat skall slå?


Varför måste det vara antingen eller?

Eller är det lite drastiskt tänkt.


Bara man inte är dum i huvudet och blir hjärtlös.






Av Sussi - 30 augusti 2011 08:48

Hur är man när man är ett fruntimmer?

Eller väldigt kvinnlig.

Kanske en dam ut i fingerspetsarna?

En äkta Lady?


Igår bytte jag batteri på racerbilen, köpte buntband (sånt som elektriker sätter ihop grejor med, världens bästa pryl, värd en egen blogg), diskuterade med byggare så stickor och strån rök, pekade med hela handen, var tillgänglig med tumstockar och mätstickor, flyttade på lite stenplattor, drog ett ärende för på extrastämman, la upp en plan hur stålbalkarna i grinden skall svetsas för att hålla..............etc etc etc.


Okvinnlig?

Ocharmig?

O nej.


Kvinnans list.

Bara så att grabbarna som skall hjälpa mig, fattar att det inte går att luras.

Sen får de göra jobbet.

Jag har ju lite naglar att måla.

Och en prins att somna i famnen på. ;-)




Av Sussi - 29 augusti 2011 14:50

OK folks!

Nu var det dags.

Plötsligt var det mörkt igårkväll.

Plötsligt var det svalt om fötterna i morse.


Vad att göra?

Strumpa på.

Nu sitter den där, om det inte blir något typ Söderhavsöavbrott, under vinterhalvåret.

Strumpa av, har det ju varit sen i maj.

Jag älskar strumpa av.

Tvätten är enklare.

Packningen går snabbare.

Pengar spars på alla ändar.

Fötterna ler och blir bruna i solen.


Men nu är det slut för i år.


Men förutom strumpa, så följer per automatik, sko på.

Hur talar man om för sina fötter att nu är det slut med Flipflops, Foppa, Träskor o Gympadojor.

Nu börjar allvaret.


Ska det inte bli jätteskönt att trycka ner stortån i en 12 cm högklackad stövel?

Där tårna och resten av fotvalvet får en värmechock efter bara en kort promenad.

Eller varför inte i en soggig gummistövel, med raggsocka på?

Där tårna och resten av fotvalvet får en värmechock efter bara en kort promenad.

Eller varför inte en Curling känga, med blixtlås och stadig gummisula?

Där tårna och resten av fotvalvet får en värmechock efter bara en kort promenad.


Hur som helst.

Jag kan inte springa omkring barfota längre.

Då är det bara att foga sig i ledet.


Strumpa på.

Och sen sko.

Så det så.

Av Sussi - 26 augusti 2011 13:26

Det kunde inte vara bättre.

Alltid någon som lyssnar.

Alltid någon som pratar.


Jag talar hela dagarna, till Prinsen, och han lyssnar, så mycket som han orkar.

Prinsen talar på natten, till Mig, och jag lyssnar, så mycket som jag orkar.


Vi förstår nog ungefär lika mycket av det som vi vill förmedla till varandra.

Jag talar i nattmössan på dagen.

Och Prinsen i sömnen på natten.


Det bästa av världar.

Bägge får sagt det dom behöver och vill.

Bägge lyssnar på det som behövs.


A perfect match.


Av Sussi - 25 augusti 2011 13:46

....som man städar efter i det här huset?

Det känns som om det varit en arme som har dragit fram.

Efter sig har det släppts allt från morgonrockskärp, till dammtussar, till smutstvätt, till gamla dagstidningar, till smulor, till tandkrämsfläckar......

Hur duktiga är inte vi två och hunden?


Kan man tävla i att stöka till?

Singel stök, är väl första klassen.

Sen kommer Parstök, blir nog en ganska stor klass i vår ålder.

I klassen Familje stök kommer nog att det vara lite yngre startande.

Sen har vi den hopplösa klassen, där förstapriset är störst!  Städa efter barn som stökat till, röja upp på ett studentrum, släkten som varit på besök,  efter gäster och middagar som oftast går under två dagar, eller efter sin gubbe eller gumma som bara inte hann.

Alla klasser går givetvis på tid.

Och till den tiden läggs förståss städtid. Så att hela processen blir en totaltid.

Jag tror att det finns dom som aldrig går i mål.

Vi i våran lilla hydda, skulle nog kanske inte komma på pallplats ens.

Inte varje vecka i alla fall.

Men ibland känns hela hemmet som en studentlya.

Vi är duktiga lagspelare bägge två.

Vips så är allt flytande, alla ägodelar alltså.

Och det räcker inte med ett korsdrag som lösning på problemet.


Det är vi dom tillfällena som jag ibland undrar:

Hur länge sen var det någon som gjorde något åt något?

Men framförallt:  Hur många är vi som lyckats med detta!


Av Sussi - 24 augusti 2011 12:20

Saker som händer omkring oss, ändrar ibland, perspektiv.


Det som kan ha varit stort, kan bli smått.

Det som kan ha varit otäckt kan kanske bli normalt.

Det som kan ha varit olidligt kan kanske bli helt OK.

Det som kan ha varit urkul kan kanske bli lite trist.

Det som kan ha varit fel kan kanske bli rätt.


Jag har ju väckts med jämna mellanrum av att någon förälder, som lämnar sitt barn på dagiset, nedanför mitt sovrumsfönster, TUTAR!!

Ja, föräldern tutar när barnet antingen har klivit in genom grinden, klivit in på dagiset, eller vinkat genom rutan.

Varför?

Ja, jag är ju ingen förälder, men om mina föräldrar tutade på mig, i stället för att säga typ :


- Hejdå älskling! Ha en bra dag! Kommer o hämtar dig vid 4 tiden.

Då hade jag nog inte blivit nån kul person. Överhuvudtaget.


Men själva tutandet som väcker mig sattes i nytt perspektiv i morse.

Vaknade med en MISTLUR  som tjöt.

Kändes som om den var i sovrummet.

Klistrad i taket av chocken började jag se mig omkring, och konstaterar att utanför fönstret är det total dimma.

Vad var det som fick Lidingö att skaka?

JO. Varje Finlands, Lettlands, Estlands färja som kom in på morgonen, dånade av mistlurar i dimman.


Vad skönt det är när en liten stressad småbarnsförälder tutar med sin Volvo SUV utanför fönstret.

Det  är ju som ljuv musik.

En lisa för själen.

Sett i det perspektivet kommer jag inte ens att vakna, av så små tut längre.




Av Sussi - 23 augusti 2011 18:46

Min häck är för stor.

Den väller över.

Jag har papper på det.

Erik Magnusson har sagt det.


Sen fick jag ett papper av honom att så faktiskt är fallet.

Kul att veta. Även om jag tycker att han delvis har fel.


Erik Magnusson sitter i tekniska nämnden i Lidingö stad.

(Trodde inte att jag bodde i en stad, så fel jag hade, igen.)


Så tekniska nämnden med Erik Magnusson i spetsen har bestämt att min häck är för stor.


Det kan bli halt, och inget att hålla sig i, då min häck är stor.

Om man behöver något att hålla sig i, när man är på väg att halka iväg, det vet inte jag.

Är jag medveten om det kan jag ju alltid erbjuda den som är på glid, att hålla handen.

Annars får de stackarna hålla sig i räcket, som finns i häcken.


Allt handlar om min granhäck som gränsar min tomt mot promenad vägen.

Om ni undrar.

Läs om alltihopa så fattar ni.


Erik Magnusson påstår att man måste kunna hålla sig i räcket vid sidan av promendstråket, om det blir för halt.

Och då vill man inte ha min häck i sin hand.


Såna där barrhäckar har ju en förmåga att bli lite yviga ibland.


Jag tycker om att jag har en stor häck.

Det finns dom som kan leka kurra gömma bakom den.

Så varför tro på tekniska nämnden, när man bara behöver gå på känn.

I halkan.




Presentation


Jag vet att vad som helst kan hända när som helst.

Det är därför jag är helt lugn.

Fråga mig

9 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30 31
<<< Augusti 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards