Var ett understatement när jag åkte hemifrån.

50 nyanser av grått, kändes knappt som om det räckte.

Huden var grå.

Ansiktet var grått.

Själen var grå.

Immunförsvaret var grått.

Håret var grått.

Prinsen var gra.

Allt var grått.

Nu har vi bytt till minst 50 nyanser av SKÄRT.

Det är underbart vad solen kan göra med en liten människa!

Sol ute, sol inne, sol i hjärta och sol i sinne.

Jag är skär i ansiktet.

Jag är skär i urringningen!

!Jag är mer eller mindre skär på hela kroppen.

Jag är skär i själen, i hjärtat, i allt det som gör att man mår bra, är jag definitivt ROSA!

Prinsen är SKÄR, i själ och hjärta.

Och han är även skär på stora delar av kroppen.

Jag blir alldeles skär om kinderna, bara jag tittar på honom.

Nu tänker man ju att det vore som allra bäst om man kunde övergå till 50 nyanser av Brunt.

Tack men nej tack.

Brun på kroppen, OK.

Men resten, typ brun själ, nej tack.

Så vi solar varje dag.

Våra kroppar, själar och sinnen.

Vi blir varma och lagom rosiga.

Över allt.

Nu ser vi på världen igen genom Rosa Solglasögon.

Det gör livet lättare.

Pink is beautiful      

bor vi just nu i.

Sitter i biblioteket i receptionen och skriver i deras dator och bok rum.

Finns som vanligt inte alla de prickarna i datorn.

Med anledning av detta skriver jag bloggen i min svenska dator utan mellanslag.

Spankulerar hit och omdirigerar alla ord och meningar till en uppfattbar ordning.

Om det fanns en undran om detta.

Oj vad jag är blå.

Sitter på en sandstrand i en annan världsdel.

Och inser att min kropp är flera lager av blå, vit, grå och sen blå igen.

Min hud har inte sett sommaren sen 2011 och det var ingen lång stund.

Den sommaren heller.

Så nu skall här exponeras!!!

Dom som varit här i flera veckor kan tas fel på, som om dom låg och plaskade med våtdräkt.

Svart våtdräkt.

Domsingarna har inte våtdräkt.

Dom har hundra lager av sololja, brun utan sol och smet efter solen kräm på sina färgade kroppar.

Jag är inte avundsjuk.

Jag ligger bara efter.

Och när jag ligger där i havet för att svalka min brännande kropp, har jag plötsligt insett vilken otrolig likhet det är med badande turister och salladssås

.Ni vet när jag inser att jag är oljan i havet.

Typ sådär fet som en perfekt olja skall vara.

Flyter perfekt ovanpå utan en rörelse.

Av alla smörjningar som skall göra mig så där himla snygg utan våtdräkt.

Själva havet blir vinegrättblandningen.

Där guppar vitlökar, salladskryddor, en liten sockerbit för att alla skall tycka det är gott och vackert.

Och som ett lager ovanpå, om man inte skakar alltihopa, ligger oljan.

Jag flyter ovanpå alltihopa.

Lager på lager.

Om jag skall vara ärlig känner jag mig mer som en kork.

Eller som när jag vad liten och hade flytägg på ryggen för att inte sjunka.

Äggen hade med ålderns rätt flyttat fram till framsidan av kroppen.

Typ samma storlek o form.

Jag flyter lika bra på "vuxenäggen" som de gamla.

Kork känslan är betryggande.

Det ger mig lager av säkerhet och goda minnen.

Tur att man inte lärde sig simma med en badring.

Det finns en del ryska herrar här i havet, som ännu har kvar sin badring runt magen.

Nu kallas den nog dock för bilring.

Vi var på middag i lördags.

Det var jättetrevligt.

Vid matbordet satt en svensk man, med enorma profesionella framgångar i den ekonomiska cirkusen.

Vid bordet satt det som vanligt en del tanter, en del proffs på sina respektive jobb, och tant jag.

Där satt även lika många andra män/gubbar som hade lyckats i sina jobbliv.

Tror/hoppas jag.

Då utbrister den där mannen med framgångar:

- Ja, det viktigaste med livet är att börsen går upp!!

Tystnad följde, och sen hummande medhåll från alla som var profesionella och hade lyckats.

Då fick jag absolut spel.

Jag bad honom upprepa det han just sagt.

PROTEST!

- Det viktigaste med livet är att man är frisk. Att man mår bra.

Den sjuke har bara en önskan, att bli frisk.

Den friske har hur många som helst.

T.ex att börsen går upp. Helt OK för mig.

Idag på Fältöversten träffade jag en av mina äldsta kompisar.

Vi har känt varandra sen innan det var intresant med tjejer och killar.

Han har varit en av Sveriges mest lysande advokater, VD i stora företag. 

Han har haft en fantastisk karriär.

Idag sitter han, helt förlamad i rullstol.

Han har MS.

Vi vet att han finns här bland oss, på övertid.

Jag frågade honom, om han kände igen mig.

Då skrattade han, och sa att en sån snygg tjej glömmer man inte i första taget.

Då pussade jag på honom. Han tycker om att bli pussad och kramad. Det känns.

Jag frågade honom inte, men jag är övertygad om att om han fick välja,

så är det viktigaste i livet att få vara frisk.

Jag tror att han skiter högaktningsfullt i om börsen går upp.

Han har fullt sjå med att bara finnas till i sin rullstol.

Jag började gråta när han blev rullad iväg.

Denna superba atlet med en brilliant hjärna som var snabbast av allas.

Viktigast i livet?

• Är det rätt att Thelins konditori säljer semlor, bästa i staan, alldeles innan jag skall hoppa i en bikini?
• Är det rätt att festa så länge en lördag natt, att man sover så länge att Prinsen har fått skäggstubb?
• Är det rätt att det plötsligt skall vara 16 minusgrader utomhus, när solen skiner, så att man inte kan vara utomhus?

Jo det är helt rätt.

Det är bara lite för tidigt........................

• Man skall hinna banta av sig semlorna, innan bikinisäsongen börjar i Sverige. Dvs i juli. Är någon sån idiot så att man envisas med att klä av sig nu, så får man skylla sig själv.
• Man får festa hur länge man vill på nätterna. Men om Prinsen har sån otrolig skäggväxt, får han väl raka sig innan han går och lägger sig, eller bli en reklam/annons/film kille av nåt slag. Kan man inte det, får man skylla sig själv.
• Man får vara ute hur länge man vill i - 16 grader i Sverige. Är någon så knäpp att man är det, får man skylla sig själv. Det är ju inte meningen att man skall vara utomhus i Sverige förrän tidigast till midsommar, och då kommer myggen.

Men varför bor man då bland mygg och semlor i Sverige?

Jo för att Prinsen och jag har det fantastiskt här, och det är lite tidigt att komma på var vi annars skulle vara!

Nu hittade jag pepparkaksformarna.

Dom låg märkligt nog i en packlåda det stod jul och julporslin på.

Då är i alla fall jag fullständigt övertygad om, att i just den lådan finns allt, utom jul.

Det blir så när man har fått något så fint som pack lådor i hundratal, av en flyttfirma.

Man slänger inte bort en del av sin förmögenhet.

Utan här har det återanvänts.

Någon låda står det vinter - överstruket - sommar - överstruket- extra försiktigt - understrucket.

I den låg det, i  den här flyttvändan, hundens täcken för utepromenader.

Så blir det när tiden går långsammare än hjärnan.

Man hinner liksom inte med att märka om lådorna.

Har en låda som jag märkte i september.

Kontor, viktiga papper, NU!

Den har jag fortfarande inte öppnat.

Kanske kikat lite i, för att se hur viktigt det va.

Inge vidare viktigt.

Men jag var tvungen att köpa nya pepparkaksformar till jul baket.

Och ännu har vi inte hittat Prinsens.

Den ligger nog i en låda med feta tusch bokstäver där det står:

Påskpynt

Så när dom dyker upp lagom till midsommarkalaset, kommer vi ha fler

pepparkaksformar än snapsglas.

Dock en högtid.

Då kan det vara Hög Tid att allt är uppackat.

Jag vill inte se ut som ett Mumintroll.

Var på rean på staaan idag.

Herreje vad mycket kläder som hängde liksom övergivna på olika galgar.

Utan att någon på något sätt visade en vilja att ta med dem hem.

Tänk Er själva att hänga på en galge.

Så snygg när jag blev gjord.

Och sen bara bläddrar dom förbi.

När jag då hittade någonting som såg ut att passa, så börjar den stora förnedringen.

In ett det lilla omklädningsrummet.

Varför så små?

För att man inte skall kunna stoppa på sig något?

Det går ju knapppt att klä på sig något.

Och gång på gång konstatera.

Nä, inte den här är inte heller sydd till ett Mumintroll.

Mera till elaka My.

Pinnig kropp, pinniga ben.

Absolut inga resurser på mitten.

Som i Sydeuropeiska länder uppskattas.

I alla fall av män.

Bröst, rumpa och ett stort skratt.

Nä det är inget mode här uppe kalla Norden.

Här skall fruntimmer vara pinniga och platta.

Över hela alltihopa!

Men hur i helskotta kunde Mummintrollen vara finska.

Tillhör inte det Norden?

Och älskade av alla?

Är dom inte lite för kramgoa?

Dom kan i alla fall absolut inte handla på Rea.

Men jag tror jag skiter i Rean.

Börjar bryta på Finska.

Och gillar min Muminkropp.

Runt hörnet till våran lägenhet i staaaann ligger en miljöstation.

I just den meningen finns det ungefär så många nymodigheter, en återvändare till Stockholm kan klara av.

Förra gången bodde man i en våning.

Hur liten den än var.

Men för att inte verka märkvärdig har nu alla människor muntligt, flyttat till lägenhet.

Vad gör dom som faktiskt bor i en våning? Som bor på hela våningen? Typ .........

Jo dom är nog solidariska och säger lägenhet, för att ingen skall ta illa upp, börja märka ord, eller allmänheten börjar ha lektioner i Besserwisshet.

En känd åkomma i Stockholm.

Staaan har i alla år kallats för Stockholm, men sen jag flyttade hit envisas många med att med en nedlåtande suck och blick fråga:

- Hur går det för dig att bo i staaaann?

Med en dåres envishet svarar jag:

- Jotack bra, det är jättetrevligt att bo i Stockholm, vilket jag hade räknat med, annars hade jag inte flyttat tillbaka.

Vill dom att jag ska slänga mig på marken och vråla, jag hade fel, jag skulle aldrig flyttat härifrån,  ner på bondlandet, där luktar det illa, och alla är idioter.

Men det var verkligen inte så.

Snarare tvärtom.

Inga avgaser, snödropparna blommar redan idag i Skåne, och massa roliga och härliga vänner, bybor, och landetbor i största allmänhet.

Som jag absolut saknar.

Nästan varje dag.

Landetbor har ju ett mått av uppfostran, respekt och kan visa hänsyn, vilket mellan varven visas en stor brist på här i staaaann.

Men sen kommer vi till miljöstationen.

Där går gränsen.

Jag skall ha tidningar i en kasse.

Kuvert med och utan klister i en annan.

Färgat glas och ofärgat i en annan kasse.

Sen skall vi gå man ur huse och slänga de däringa miljösorterade avfallet i rätt hål.

Jag tror inte på det.

Jag har säkert fel.

Jag skulle vilja ha bevis på att det fungerar hela vägen till slutförvaring, eller vad det nu kan heta.

Och är det här verkligen billigast och miljövänligast sättet att hantera avfall i staaaannn?

Skål!

Ibland saknar jag landet.

Oavsett vad jag svarar när jag blir tillfrågad.