Köket är hittat.

Badrumsmöbeln kommer på måndag.

Jag är ensam med tre chokladkakor framför TV:n.

Kraka vägrade gå ut på Karlavägen.

Jag åker till Torekov med hästbilen på söndag.

Doktorn berättar hur det blir med allt på tisdag.

Det är fredag.

framför TV:n gjorde jag.

Redan vi 8 tiden.

Tur det.

Så att jag slapp se alla trista program.

Har bara tråk kanalerna.

1,2 och 4.

Skulle ju inte bo här så länge, så det var ju inte lönt att köpa upp sig på nåt abonemang.

Kanske måste göra det nu.

Köket är fortfarande inte hittat.

Står i kö (enligt mailet) på posten för att dom skall leta efter mina 7 pallar.

Och tapeten till sovrummet skall komma på måndag.

Intressant.

Den som lever får se.

Går det i den här takten kommer jag att hitta ett nytt hus och köpa och renovera innan jag har hunnit flytta in i det första.

Det är kul att fira påsk också.

Jag känner mig helt borta.

Inscannad med min pincode någon gång i slutet på 50 talet.

Men sen liksom på snurren, på driven, på rymmen.

Ingen har riktigt tagit tag i mig sen dess.

Eller så har jag bara glott på allt från ovan.

Det har varit väldigt skönt.

Nu har jag fått landningstillstånd.

Typ krashlandning.

Sen jag vaknade upp ur narkosen har inget varit som jag har trott.

Vaknade jag upp i en annan värld.

Eller bara är det så här ibland?

För alla?

Och jag har varit förskonad?

Var är min tapet till sovrummet.

Var är mina 7 pallar med mitt kök, som skall sättas upp så att jag får ett hem igen, efter det jag lämnade så fort i somras.

Är det för mycket begärt att få ett hem.

Var är badrumsmöblerna.

Varför är badkaret fyrkantigt när jag beställt ett runt.

Hur kommer det  sig att bostadsrättsföreningen får sälja sina lokaler och göra uteplatser när jag inte får sälja mina lokaler i samma förening.

Det är inget kul att känna en personlig förföljelse.

Vad kommer doktorn att säga nästa vecka.

Tur att bilen går bra.

Varför har de satt upp fel tapet i trappan.

Måste jag köra själv ner i helgen när det är så trist.

Hur skall jag kunna stämma föreningen om jag inte har en advokat som tycker att jag är tillräckligt skuraktig för att tända på.

Är det underligt att man känner sig helt borta i världen.

Så ja, du skall inte gnälla.

Det är I lands problem det du talar om.

Kanske för dom.

Men inte för mig.

Jag har en stor klump i bröstet.

Och det är inge kul.

Jag är mest van vid att den är borta.

Jag var så arg inatt att jag inte kunde sova.

Knappt inte kunde sova.

Sov en del, men inte hela tiden.

Vaknade i alla fall tidigt.

För jag var så arg.

Och nog katten, så skulle jag få gå på det där hemska mötet ikväll, alldeles själv, i vanlig ordning, utan support av någon.

Ja, det anmälde sig visserligen en som skulle följa med och stödja mig.

Men nog var jag tvungen att gå själv.

Eller hur.

Kan själv.

Ensam och förbannad är stark.

Här kan ingen klaga över att jag är en klenis.

Nu skall jag bara vara tyst och vänlig och själv på det här mötet, så skall jag visa mänskligheten hur det går.

Själv, alltså.

Lång näsa.

Varför har ingen ringt.

Varför kunde ingen idag.

Jag har sett fel på dag och datum.

Alla andra som skall supporta vet ju att det är imorgon.

Hur blind och veckovill får man bli när man är ¨av banan¨.

Kalendern ligger ouppslagen på skrivbordet.

Det är bara tre saker jag skulle hålla reda på den här veckan.

Den ena är imorgon (fast den skulle ju varit idag).

Och den andra är på torsdag.

Och den tredje var idag på lunchen.

Bäst att åka ner till Torekov efter en sån här våldsam och upptagen vecka.

Och så har jag köpt en ny kalender för 2010.

För då kan det bli hur snoigt som helst.

Alldeles av sig självt.

Men det skadade inte att gå omkring och vara lite förbannad.

Fick bättre driv i steget.

blir lätt dyrt.

Hur då?

Jo jag har tråkigt.

Vad gör tjejer då?

Shopar loss.

Idag köpte jag en smokingklänning till ingen nytta alls. Är absolut inte bortbjuden.

Och vem har smokingmiddag i dessa dystra tider?

Hyrde 5 filmer och köpte 2 för att ha nåt att göra.

Var och kollade Bohlins smyckeauktion. Fanns en ursnygg ring till klänningen. Dyrt? Nej vars helt OK.

Köpte lite schyssta viner på systemet.

Färdig lagad middag.

Och nu sitter jag här.

Hoppas det blir roligare imorgon, så att jag spar pengar.

Förresten om någon undrar hur det går med ombyggnaden av mitt hus? så har köket försvunnit på posten.

Sågs senast och blev inscannat i Malmö. Ungefär den 6 oktober. Sen dess är det borta.

Vi talar 7 PALLAR med gods.

Har firman som skall leverera satt på för lite frimärken!!!

Och tapeten som jag har beställt till mitt sovrum, finns inte enligt Designers Guild.

Tapeterna ur den nya katalogen har inte alla hunnit bli producerade.

Efter den som jag trodde fanns tapeten, har jag beställt och låtit sy upp gardiner, och fått levererat tapeter och tyger till angränsande rum. Och hela trappan. För att de skulle gå i samma färgskala.

Visa inte katalogen då för i he-vete!!

Men jag är så glad att det har hittats 700 kg marmor, mosaik och kakel som var på rymmen för någon vecka sen.

Också skickat med posten.

För snart är badrummet färdigklätt.

Men vems är de paketen med fyrkantiga bruna plattor?? som kom i samma paket!!

Idioter.

Det här gör ju att livet inte alltigenom är totalt tråkigt.

En dag på kontoret.

Jag måste bara få ordning på alla papper som lever sitt eget liv.

Räkningar ska bo där, ritningar här, osv.

När jag sorterar bland allt undrar jag bara en sak.

Varför skall jag beställa en musmatta?

Det kommer upp nästan varje dag på mailen av min leverantör av papper och kuvert.

Snart har jag lust att svara.

-Tack jag klarar mig. Har redan en. Mus alltså. Behöver inte en matta också.

¨Proffsiga och praktiska, skräddarsydda musmattor ger en personlig touch till ditt kontor¨

- Skall det vara brasilianskt snitts på mattan? undrar jag oroligt. Det sägs inte vara skönt.

- Låter lattjo och blir nog lätt förvånande om vi gick omkring med en bild mellan benen? Finns hundratals mallar. Och så låter det lugnt att det finns en stor yta.

Vad gör de musmattorna av?

Eller vill man inte veta det?

En dag på kontoret.

Tur att det är söndag så ingen ser en.

Har den här dagen varit.

Gick knappt upp i morse. (När hände det senast)

För att bilen stog utanför dörren.

Vad har det för samband?

Alla på landet och i villa har ju alltid bilen utanför dörren.

Men jag är ju i stan!! Fatta det.

Det är första gången sen jag kom till Stockholm i september 2008 som jag fick en parkeringsplats alldeles utanför porten.

Känns magiskt. Universum är med mig. Bäst att inte bryta den goda trenden.

- Är jag inte klok i huvudet?

Då kan jag bara svara:

- Jämfört med vem då?

Kanske med dom, som inte kommer att ta influensavaccin spruta, för att de tror att allt är ett påhitt av de mulinationella företagen, så  att vi om 5 år kommer att bli gröna och då måste köpa ett antivaccin för en h-lvetes massa pengar.

Eller dom som har sin bil parkerad på gatan utanför sin port och bara kör den en gång i veckan när det är städnatt, och sen kör tillbaka den innan någon annan tagit deras plats. För att de behöver tillgång till bilen en stund på sommaren på semestern. Resten av året står den. Men man skall ha en egen.

Så för att behålla min parkeringsplats, vägrade jag gå upp.

Sov till klockan 13 ca.

Gjorde några ärenden och när jag kom tillbaka,var min plats ledig, sånär som på några meter.

Nu har det vänt.

Halleluja.

Det är annorlunda i Stockholm.

Nu skall jag skynda mig i säng.

Efter en sån här dag kommer jag bara att drömma ljuva drömmar.

Annorlunda.

Jag är oerhört bättre på att bli sjuk än på att bli frisk.

Att bli sjuk är ju ett så långt fenomen, så det märks ju oftast inte alls.

Jag har ju farit omkring som samma gamla skottspole i ett helt år.

Helt ovetande.

Och under tiden har jag ju känt mig helt frisk.

Kanske trött.

Men vem är inte de mellan varven..........

Nu skall jag bara koncentrera mig på att bli frisk.

Hur lätt är det.

Jag får inte, och det är nu problemen börjar, rida.

Rida gör att alla, utom de som ramlar av, blir lyckliga.

Endorfinerna sprutar och munnen luras att le.

Jag får inte spela golf.

Se ovan.

Man ramlar sällan av golfbanan, men de flesta blir lyckliga.

I alla fall jag.

Sen får jag inte styrketräna.

Vilken tur.

Det har jag aldrig gjort i hela mitt liv, så det är ju skönt att slippa det nu.

Men jag får inte göra något på, på nästan hela månaden.

Och sen är det vinter och då gör man inget sånt som jag tycker är kul.

Jo visst är det kul att fira jul.

Men det handlar ju om tre dagar.

Rida och spela golf kan jag ju hålla på med ett helt liv.

Men nu skall jag bli frisk.

Det lovar jag.

På hedersord.