Jag är oerhört bättre på att bli sjuk än på att bli frisk.

Att bli sjuk är ju ett så långt fenomen, så det märks ju oftast inte alls.

Jag har ju farit omkring som samma gamla skottspole i ett helt år.

Helt ovetande.

Och under tiden har jag ju känt mig helt frisk.

Kanske trött.

Men vem är inte de mellan varven..........

Nu skall jag bara koncentrera mig på att bli frisk.

Hur lätt är det.

Jag får inte, och det är nu problemen börjar, rida.

Rida gör att alla, utom de som ramlar av, blir lyckliga.

Endorfinerna sprutar och munnen luras att le.

Jag får inte spela golf.

Se ovan.

Man ramlar sällan av golfbanan, men de flesta blir lyckliga.

I alla fall jag.

Sen får jag inte styrketräna.

Vilken tur.

Det har jag aldrig gjort i hela mitt liv, så det är ju skönt att slippa det nu.

Men jag får inte göra något på, på nästan hela månaden.

Och sen är det vinter och då gör man inget sånt som jag tycker är kul.

Jo visst är det kul att fira jul.

Men det handlar ju om tre dagar.

Rida och spela golf kan jag ju hålla på med ett helt liv.

Men nu skall jag bli frisk.

Det lovar jag.

På hedersord.