Hundarna leker i hela våningen.

Det är absolut iskallt ute.

Snart skall jag slänga mig i duschen.

Skall vakna oehört tidigt imorgon bitti,

så jag orkar inte duscha då.

Flyget till Malmö går redan kl 7.

Måste lämna hundarna innan dess.

För att jag skall till onkologen på MAS.

Sen vet jag vad som händer i min almenacka.

Hoppas jag.

Jag har varit på något absolut hysteriskt idag.

NK rean.

För dom med svart bälte i shopping.

Förlåt jag menar svart kort.

En kund svimmade och fick hjärtfel.

Väktarna fick avstyra ett bråk mellan några tanter i mink.

Garaget var bara fyllt med BMW och SUV ar.

Helt galet.

Känns nästan lika galet som att jag skall flyga till Malmö.

Och träffa en onkolog.

Har inte det med cancer att göra??

Får reda på allt imorgon.

Men jag mår ju ganska bra.

Kanske jag mår bättre efter imorgon.  

Då har jag fått ny medicin.

Det är bra med imorgon.

Det är lika tomt på gatorna som när Kalle Anka är på TV på julafton.

Två taxibilar och en tom buss.

Och jag och två kissnödiga hundar!

Det är urhäftigt!

Stockholm som bäst.

Varför är det så tomt?

Det är 20 minusgrader ute.

Hur kallt som helst.

Förfrös näsan av ett varv runt Karlaplan.

Alla stter inne och kurar.

Känner mig hemma.

Det känns som på landet.

Alltså den bästa av världar.

Idag har jag haft nästan lika roligt som att spela golf.

Jag har tagit min första sånglektion i livet.

Wow!

Vad gjorde Sussi när hon hade sålt gården?

Började spela golf och sjunga.

Hur kul kan man ha med en sånglärarinna!

Herreje vad jag sjöng!!!!

Nu har jag fått hemläxa.

Kommer att ligga på vägarna framöver och sjunga för allt vad jag orkar.

På en egen variant av turne.  

Another suitcase in another hall.

Den skall jag kunna utantill tills nästa gång vi ses, i början på mars.

Känns inte så svårt.

Fattar texten.

Vers 2 och 3

Time and time again I've said that I don't care

That I'm immune to gloom, that I'm hard through and through

But every time it matters all my words desert me

So anyone can hurt me - and they do

So what happens now

so what happens now

Where am I going to?

Where am I going to?

Call in three months' time an I'll be fine I know

Well maybe not that fine, but i'll survive anyhow

I won't recall the names and places of this sad occasion

But that's no consolation, here and now

So what happens now?

Jag tycker att det är väldigt kallt just nu.

Jag har alla kläder på mig som finns att sätta på.

Det innebär att jag knappt kan böja mig ner, för långkalsonger, fleccefodrade byxor, dunjackor, tröjor, mössor, vantar är i vägen.

Jag kan absolut inte knäa.

Då spricker allt.

Min häst fryser bara han ser mig, för han vet att jag kommer att ta av honom bägge täckena, och han står täcklös i flera sekunder innan ridtäcket slängs på. Då skall man tänka på att hästar slutar svettas vid 4 grader varmt.

Hundarna går sällan på 4 tassar, utan skuttar omkring ömsom  på några fram eller bak, för det är så kallt i snön.

Varför är det på detta viset?

Jag det kan hända sig att jag upprepar mig.

Men f-n ta Al Gore.

Han ville bara hamna i rampljuset.

(OK OK det är nog inte så, men man undrar dagar som denna)

Att isbjörnarna är på väg söderut förstår jag.

Här skulle de trivas som fisken i vattnet.

I kylan.

Så nu tänker jag dra.

Så snart som möjligt.

Så varmt som möjligt.

Så att jag blir svettig.

Så jag blir brun.

Åh jag räknar inte med att Malmö Almänna Sjukhus är något att dra till.

Även om jag blir brun där.

Eller bränd.

På Tutten i alla fall.

Nä.

När allt är över och jag har fått tillbaka almenackan.

Då drar jag.

Och blir brun.

Jag hoppas att livet är som en sån där amerikansk äventyrsfilm.

Ni vet, allt börjar så lugnt, alla är glada, nån gifter sig med den de ska, nån bråkar med nån, men allt är bra. Musiken är klämmig och käck  

Då blir det jätteläskigt, massa otäcka saker händer, i värsta fall dör nån.

Nåt oerhört svårt måste lösas, och i värsta fall så är det med en av hjältarnas liv som insats.

Hjälten klarar sig, jorden går inte under, alla ler, och jag........... som gärna är hjältinnan!! slänger mig om halsen på min hjälte och så levde de lyckliga i alla sina dagar.

Dream on.

Men så ska det bli.

Det har jag bestämt efter att idag ha fått in alla kanaler på min TV.

Att prestera detta gör mig till en hjälte i mitt eget hem.

Sen har jag möblerat om hela våningen.

Verkar som om jag håller på att ta tillbaka kontrollen över mitt liv.

Stackars Svenska Sjukvården, skurkarna, de i svarta cowboyhattar.

Nu skall jag ta dem.  

Och sen kommer den amerikanska drömmen att gå i uppfyllelse.

Det här är inte the Happy End.

Bara en cliffhanger som det heter på amerikansk TV.

Imorgon skall jag träffa en riktig hjälte, från Amerika.

Men det är en hemlis.

Skall jag ha vit cowboyhatt på mig för att han skall fatta att jag tillhör de snälla?

Eller är jag helt ute och cyklar nu?

Vem det är!!

Ni kommer att dö nyfikna.

Och inte såna runt magen, fast det är det som mest skrivs om nu.

Utan DUBBDÄCK.

Roten till allt det onda.

Plötsligt kom en forskare i Umeå  på att det bildades massa partiklar som smutsade ner luften när dubbdäcken for fram över asfalten.

Vi talar EN forskare i Umeå.

Kan ha varit i Luleå, men tror inte det.

Pga av detta kommer tunnelbygget runt Stockholm att bli i princip oanvändbart och väldigt försenat pga att ventilationen inte var dimensionerad för denna plötsliga nyhet.

Men framförallt så får man fr.o.m i dag inte köra Hornsgatan fram om du har dubbdäck.

Det kostar 1000 kr, om polisen kommer på dig.

Förutom för dom som får dispens.

Enligt vägverkets representant som idag blev intervjuad på TV så kommer alla fordon med handikapp tillstånd att få köra med dubbdäck.

-¨De handikappade måste ju kunna komma fram.¨ slut på citat

Och alla värdetransporter måste ha dubbdäck,

-¨de måste ju kunna åka fort och säkert¨.

Säger inte människan då att utan dubbdäck, kommer man inte fram, och man kan inte åka säkert.

Jag håller med honom till fullo.

Jag har en 4 hjulsdriven bil med dubbdäck.

Jag tycker att vintern är helt OK, men sen snösvängen och de andra som skulle skotta och ploga, blev för dyra, för att mina skattepengar skulle räcka även till detta, så  blir det oftast efter snöfall rent förb-nnat halt på gator och vägar.

Och jag har ingen lust att köra ihjäl mig eller bli illa skadad för att en, säger en forskare i Umeå/?Luleå tycker att det blir partiklar.

Jag vill inte köra ihjäl eller skada andra heller.

Kan det tänkas att den totala kostnaden för samhället blir lägre med fler partiklar än med färre? Räknat i sjukhuskostnader, sjukskrivningar etc etc pga olyckor.

Det här blev väldigt jobbigt.

Nu går jag och äter mer av resterna av julgodiset.

Det blir det bara bilringar av.

Utan dubbar.