Jag vet att vad som helst kan hända när som helst.

Det är därför jag är helt lugn.

Jag har börjat packa.

Då jag drar snart.

Söderut.

För att kunna få med mig livets nödtorft köpte jag såna där plastpåsar som gör sakerna inuti mindre.  Man suger ur all onödig luft ur påsarna. Dom var helkul.

La in en dunjacka och lite så, och vips så fick det plats med en till.

Kan man göra det med hela kroppen.

Lägga in sig i en plastpåse.

Stänga igen hermetiskt

Köra igång utsuget med dammsugaren.

Och vips så är allt ¨onödigt¨ borta.

Annars får jag göra det med allt annat som skall in i bilen.

Jag skall ju vara beredd på allt.

Från smokingfester, sjukhusbesök, golfresor till varma länder, skatteplanering med revisorn, vargavinter,  myskvällar, shoppingturer,  kontoret,  ösregn,  rida Minnas hästar, till att bara va, vanliga bortamiddagar, alla kul böcker och filmer som skall läsas och tittas på, promenader i skogen, Torekovhelger.

Hur packar man för dom 6 veckorna????????????

Åsså vill jag ju gärna ha med min kudde och mitt täcke.

För då känner man sig inte så borta när man är borta.

Men dom kan jag ju alltid lägga i en utsugspåse.

Så kan jag sitta på dom.

Hundarna får nog följa med i full storlek.

Tur att dom bara ska ha koppel och ett täcke med.

Åh nu är det ett riktigt Fort Knox.

Med larm.

Överallt.

Med kameror.

Så kommer någon så fastnar människan på bild!

Och jag har en plup på min nyckelknippa.

Som kan stänga av alltihopa.

Om man vet hur man gör.

Ni kan kittla mig i en vecka.

Jag kommer aldrig tala om det.

Åh har jag inte larmet på.

Då vaktar de elaka hundarna mig.

Det är lugnt med larm.

och jag hade en date idag.

Det är alltid så himla kul.

Han kom ut till Fort Knox.

Så vi kunde få vara lite för oss själva.

Det var så länge sen vi sågs.

Och senast var det så många omkring oss.

Vi gick igenom huset jätte länge.

Tittade på allt.

Inspekterade alla roliga inredningsdetaljer.

Konstaterade att det stod massa grejer i källaren.

Satt på golvet i det tomma vardagsrummet, och kunde konstatera att det blir bra även med möbler i.

Sen var han tvungen att åka.

Synd.

Vi hann dock ta en promenad först.

Med hundarna ner till sjön.

Längre promenad gick inte, för hans mamma hade glömt hans jacka.

Det är nog sånt mammor gör när de planterar sina 1 åriga söner i baby sätet i bilen, när bilen står inne i varma garaget.

Men det gjorde inget för Calle och mig.

Han fick låna min lila pashmina schal och svepa in sig i lite extra.

Jag fick en puss när han åkte.

Åh vad han är gullig.

Jag hade lördagsmys i lördags.

Med Nanny.

Vi gjorde bara bra saker.

Och så låg vi bara sked en lång stund och pratade.

Om livet, killar, kläder, och sånt som är viktigt för tjejer.

Sen åt vi pizza.

Nanny åt en Calzone för första gången.

Jag tycker det är underbart att få vara med första gången.

Idag har jag haft måndagsmys.

På restaurang.

Med Carins tjejkompisar.

Carin fyllde år.

Vi snackade bara bra saker.

Och skrattade massor.

Sen åt vi biff.

Jag tycker det är underbart att få vara med för trettioelfte gången.

Är det och jag är alldeles trött.

Så jag får återkomma imorgon.

Lite varmare ute.

Kanske kan rida imorgon utan att frysa ihjäl.

Åh sen lite vanligt snurr med bilen.

Imorgon alltså.

Asså jag är väldigt ledsen om jag inte rapporterar som jag borde.

Men jag har frusit fast.

Jag går omkring i dubbelt allt och några ankor, gäss och andra tama/vilda djur har fått plikta med sina liv för att jag skall överleva.

Fy vad det är kallt.

Om det fortsätter så här drar jag till Skåne.

Där är det bara några minusgrader.

Inte dubbelsiffror.

Jag vill sola, spela golf, ha det varmt och skönt.

Absolut inte på detta viset.

Det får gärna vara kallt, men då skall det vara varmt vin i backen, shyssta liftar och fondue till kvällen. Och snygga gubbar i liften.

Östermalm är väldigt platt och kallt.

Jag tror jag drar.

Vet inte riktigt när.

Men snart.

För vem vill frysa fast?

Yippeii!!

Jag har en plan.

Doktorn har gett mig en.

Den stämde inte på något sätt överens med den gamla.

Är jag förvånad!

NEJ!!!

Man måste vara frisk för att vara sjuk  

Jag skall inte vara nere i Skåne förrän den 22 januari.

Och sen är jag nog färdig omkring den 12 februari.

Wops!

Vart tog mina 6 veckor vägen??

De behövdes inte på något vis.

Doktorerna har studerat denna sjukdom i flera år, så jag skall väl inte komma in som en glad amatör en torsdagseftermiddag och förklara för att jag tror att jag förstår.

Men planen är att jag bara behöver strålas 15 gånger och inte ett oändligt antal.

Varför?

Därför.

- Ja men, säger förhoppningsfullt någon. Då kommer du ju inte att vara här så länge.

Jo men det är ju så att då kan jag vara där hur länge jag vill.

Inte som doktorn tycker.

Jag kan komma och åka, beroende på vilja, väder, vad ni vill.

Det är underbart!

Jag har en plan.

En vattentät, Stickan!