Idag har jag träffat Jimmy.

Han har en aprikosfärgad mellanpudel i framsätet i sin amerikanska van.

Jimmy är proffs på insatser.

Inte mot eller för något.

Utan i.

En insats till mina spisar på Fort Knox.

Med modern touch, utan spjäll, med ett otroligt drag, som ger minst 7 kw.

Vi talar inte om ett rockband.

Utan en braskamin.

Men det känns ganska bra att ha liksom rock'n roll i min öppna spis.

Jimmy tyckte att jag skulle ha en i den andra öppna spisen också.

Då känner jag att det blir stereo effekt.

Som ger minst 14 kw.

Helvetes varmt kommer det att bli på Fort Knox.

Sen skall jag bara stoppa in en pinne i brasan.

Det är väl ändå en dansbandslåt?

Så länge det inte blir jazz så är allt OK.

ps

Pricken är lugn.

Har visat honom för några idag som fått klappa och klämma på honom.

Om det är någon som kan bli hjälpt av att de har fått klämma på en tumör, och sen kan känna igen en egen, om de mot allt bättre vetande och vilja, får en i bröstet.

Och på det viset kan komma tidigare till doktorn.

Då blir jag så glad.

Därför är Pricken till allmänt beskådande och knådande.

Kom o kläm vet ja!!

Desto fler som vet mer om bröstcancer, desto bättre.

blir jag med bröstcancer.

Ett svårt ord som jag har tränat att säga på många gånger sen i torsdags.

Det blir märkligt nog lättare för varje gång.

Att säga det.

Men med den åkomman blir jag snabbare än vanligt.

Jag har ju aldrig direkt varit en latpoff, som har haft svårt att bestämma sig, som velat, länge och väl om det mesta.

Men nu skall Ni se.

Allt går med rasande fart.

Bestämmer direkt.

Frågar knappt vad det kostar (läskig åkomma den där cancern!)

Det måste ju vara färdigt, alla besluten till torsdag, för sen drar jag, först dit, sen hit, och sen dit.

Och efter det skall jag ju bara ta det lugnt.

Så idag har jag gått igenom huset med arkitekten, som med mig ritat köket, handlat all inrednig till grovköket på Ikea tillsammans med Andrea, bestämt och ritat bokhyllan i stora rummet, beställt med sömmerskan gardiner o sånt, lämnat in byxor och klänning till tvätt och sömn, skickat körkortsbilder till Vägverket, köpt tapeter, ätit middag, pussat på hundarna, gått igenom den här förtjusande bostadsrättsföreningens envisa nej, talat med kompisar, hämtat väska hos Jeje o Putzi, styrt upp byggmöte imorgon, osv osv.

Och sen har jag gått och köpt nya BHsar. Flera stycken. Urhäftiga. Push ups, Balconetter. Fantastiska färger och spetsar och rosetter och allt man kan önska sig.

Brösten kommer att välla ut efter operationen.

Känns helt rätt.

Ni kommer att bli avundsjuka.

Den som kommer att få se dem.

Men jag kan ju inte bara gå i BH.

Vem i he-vete skall styrka mina skjortor? Kan Pricken? Den har inte stört något på hela dagen. Skall passa på och fråga.

Men vad jag vet är Pricken himla långsam. Att växa 13 mm på ett år, känns oerhört segt.

Pricken kommer aldrig ha strukit mina skjortor till torsdag.

Är den bästa häst/gårdskarl som jag någonsin haft anställd.

Detta händer när jag säljer.

Men jag fick den stora äran att jobba med honom i nästan 2 år.

Som grädde på moset körde han upp lastbilen åt mig idag med det sista från Nr 1 som skulle till Stockholm.

Vilken stjärna.

Mycket kul grejor blir det att packa upp.

Auktionsfirmorna i Stockholm kommer att få börja med loppmarknad innan jag är klar.

Men vad gör det.

De tjänar pengar och jag får en slant.

Och sophanteringen på Lidingö får en chans att öppna nya containers.

Alla vänner som bjuder på middag kan få de mest underliga presenter.

Akta ER.

Lastbilen fick plats på parkeringsplatsen innanför grinden på tomten vid Fort Knox.

Himla tur.

Annars var jag helt svimfärdig när Buti väl satt på flyget tillbaka till Skåne.

Så det var bara att inta sängläge nån timme.

Någonting som jag får träna på hela den här hösten.

Som en underbar avslutning på en skön söndag åt jag middag hos Lolo o Tobias.

Åsså Nanny.

Som har spelat in massa bra musik på min nya Ipod, för att jag skall ha bästa musiken nu när jag kanske kommer att ha det lite tråkigt.

Bara det gör mig på gott humör.

Åh imorgon är en ny dag.

Som Scarlett sa.

Hon är mycket tuffare än Anna. Anka asså.

Och Reth är ju miljarder snyggare än Paul. Anka asså.

Så jag kör på Scarlett.

Ja, nu skall jag börja berätta vad som har hänt.

Jag har varit flera gånger på Helsingborgs lasarett, för att kontrollera mitt vänstra bröst.

I torsdags fick jag besked.

Jag har bröstcancer.

För många en katastrof.

För mig en fartbula på livets väg.

Jag får sakta ner ett tag.

Ta tag i min hälsa.

Fixa det som skall ordnas, enligt läkarnas ordinationer.

Tänka till.

Och sen kommer livet förhoppningsvis gå vidare.

Om det inte gör det.

Då tar jag hand om det då.

Vad händer nu?

Jo jag skall opereras den 28 oktober.

Operationen kommer att ske på Helsingborgs lasarett.

Tumören är inte större än 13-15 mm och jag har döpt den till Pricken.

Det är inte normalt att släpa omkring på något i sitt bröst, som jag troligtvis har gjort under ett års tid, och inte ha ett namn på den, det känns inte riktigt rättvist. Mot Pricken alltså.

Efter operationen kommer jag att vara ¨ledig¨  i ca 3 veckor innan jag kommer att få strålbehandling.

Jag kommer troligtvis att strålas 16 till 24 dagar i sträck, och det kommer att ske i Lund eller Helsingborg.

Efter det, vilket vi då är framme vid jul, nästan, kommer jag att ha ett lite mindre vänster bröst, och ett lika stort höger bröst som vanligt.

Hur lång tid det tar innan jag blir friskförklarad, vet jag inte idag.

Men det kommer.

Det är större risk att dö av att köra bilen till sjukhuset till operationen än att dö av den.

Så känner jag. Och det är det statistiskt bevisat.

De som vill hänga med mig i detta, fattar kanske att jag inte kommer hinna prata med ER alla, även om jag tycker massor om Er.

Jag orkar inte diskutera med Er hur jag skall vara, göra, handla. Utan jag gör som jag vill.

Det måste ni acceptera.

Så ring mig gärna.

Svarar jag inte är det för att jag inte kan, orkar eller vill.

Jag pratar gärna med Er alla, jag kommer att behöva Er under den här resan.

Annars kommer jag att berätta ALLT här på bloggen.

Att den heter ojda var inte med någon mening från början, men blir ett bättre och bättre namn.

Just nu är jag bara väldigt trött i hela kroppen. Inte sömnig utan bara slut. Det kan man tydligen vara. Och det kommer jag troligtvis vara hela den här hösten. Tills all behandling är över. Och lite till.

Så om jag är oartig och struntar i saker så beror det inte på ovilja.

Utan för att jag bara inte ¨tyar¨.

Åker till Portugal på fredag för att vila upp mig innan allt drar igång.

Återkommer varje dag jag kan och berättar vad som händer.

You better fasten your seatbelts, it's going to be a bumpy flight.

Hinner liksom inte skriva med nån reda idag.

Hann inte igår heller.

Hoppas kunna hinna imorgon.

Hinner absolut på söndag.

Vad som har hänt.

En hel del.

att skriva en lång litania om dagen.

För jag måste packa.

Vad?

Typ livet.

Skall vara i Stockholm innan imorgon natt.

Och jag måste göra saker i Skåne innan dess.

Så nu packar jag ihop mig.

Hörs imorgon.

Godnatt.

Hoppade upp och satt mig vid datorn och skrev som en galning från 6 imorse till 10.

Snacka om träningsvärk i huvudet, i den delen av kroppen som bestämmer, fingrar, bläddertummar, kontorsvärk.

Slängde mig upp till stallet och red. Ridvärk och stor träningsvärk i alla benen efter en underbar tur längs med havet.

Full fart till golfbanan. Lektion  i två timmar. Slår två bollar samtidigt hela tiden så jag springer runt minst 18 hål med tränare. Träningsvärk i armarna.

Bara den kroppsdelen kvar.

Sen fick jag massage på Spa't.

Nu är jag så mör att jag kan inte resa mig, sätta mig, luta mig, böja mig, sträcka mig.

Alltså går jag och lägger mig, om jag kan.

För träningsvärken går förhoppningsvis över till imorgon.

Då måste jag packa ihop större delen av huset.

Packvärk får man då. Sägs inte göra så ont. Möjligtvis i hjärtat.

Nu lämnar jag lilla sommarludan (skånska för litet sommarhus) för nu ska sommaren vara slut.

Jag hann ju inte med den.

Men det blir ny nästa år.

Sommar alltså. Och säkerligen även träningsvärk.

Hur blev jag över?

• Överbliven, nä
• Övergiven, knappt
• Översiggiven, hurdå
• Överliggare, varför
• Överdriva, för att få förståelse
• Överst, i vilken hög
• Överman, hoppas finna
• Överlevare, absolut
• Överfull, sällan
• Översättare, från skånska
• Överkurs, känns så ibland
• Överklaga, nä inte ännu
• Överdos, av energi
• Övermogen, hoppas inte
• Överraskning, när allt är klart och jag flyttar till Stockholm
• Överkomlig, tid hoppas jag det sker inom