Är den bästa häst/gårdskarl som jag någonsin haft anställd.

Detta händer när jag säljer.

Men jag fick den stora äran att jobba med honom i nästan 2 år.

Som grädde på moset körde han upp lastbilen åt mig idag med det sista från Nr 1 som skulle till Stockholm.

Vilken stjärna.

Mycket kul grejor blir det att packa upp.

Auktionsfirmorna i Stockholm kommer att få börja med loppmarknad innan jag är klar.

Men vad gör det.

De tjänar pengar och jag får en slant.

Och sophanteringen på Lidingö får en chans att öppna nya containers.

Alla vänner som bjuder på middag kan få de mest underliga presenter.

Akta ER.

Lastbilen fick plats på parkeringsplatsen innanför grinden på tomten vid Fort Knox.

Himla tur.

Annars var jag helt svimfärdig när Buti väl satt på flyget tillbaka till Skåne.

Så det var bara att inta sängläge nån timme.

Någonting som jag får träna på hela den här hösten.

Som en underbar avslutning på en skön söndag åt jag middag hos Lolo o Tobias.

Åsså Nanny.

Som har spelat in massa bra musik på min nya Ipod, för att jag skall ha bästa musiken nu när jag kanske kommer att ha det lite tråkigt.

Bara det gör mig på gott humör.

Åh imorgon är en ny dag.

Som Scarlett sa.

Hon är mycket tuffare än Anna. Anka asså.

Och Reth är ju miljarder snyggare än Paul. Anka asså.

Så jag kör på Scarlett.

Ja, nu skall jag börja berätta vad som har hänt.

Jag har varit flera gånger på Helsingborgs lasarett, för att kontrollera mitt vänstra bröst.

I torsdags fick jag besked.

Jag har bröstcancer.

För många en katastrof.

För mig en fartbula på livets väg.

Jag får sakta ner ett tag.

Ta tag i min hälsa.

Fixa det som skall ordnas, enligt läkarnas ordinationer.

Tänka till.

Och sen kommer livet förhoppningsvis gå vidare.

Om det inte gör det.

Då tar jag hand om det då.

Vad händer nu?

Jo jag skall opereras den 28 oktober.

Operationen kommer att ske på Helsingborgs lasarett.

Tumören är inte större än 13-15 mm och jag har döpt den till Pricken.

Det är inte normalt att släpa omkring på något i sitt bröst, som jag troligtvis har gjort under ett års tid, och inte ha ett namn på den, det känns inte riktigt rättvist. Mot Pricken alltså.

Efter operationen kommer jag att vara ¨ledig¨  i ca 3 veckor innan jag kommer att få strålbehandling.

Jag kommer troligtvis att strålas 16 till 24 dagar i sträck, och det kommer att ske i Lund eller Helsingborg.

Efter det, vilket vi då är framme vid jul, nästan, kommer jag att ha ett lite mindre vänster bröst, och ett lika stort höger bröst som vanligt.

Hur lång tid det tar innan jag blir friskförklarad, vet jag inte idag.

Men det kommer.

Det är större risk att dö av att köra bilen till sjukhuset till operationen än att dö av den.

Så känner jag. Och det är det statistiskt bevisat.

De som vill hänga med mig i detta, fattar kanske att jag inte kommer hinna prata med ER alla, även om jag tycker massor om Er.

Jag orkar inte diskutera med Er hur jag skall vara, göra, handla. Utan jag gör som jag vill.

Det måste ni acceptera.

Så ring mig gärna.

Svarar jag inte är det för att jag inte kan, orkar eller vill.

Jag pratar gärna med Er alla, jag kommer att behöva Er under den här resan.

Annars kommer jag att berätta ALLT här på bloggen.

Att den heter ojda var inte med någon mening från början, men blir ett bättre och bättre namn.

Just nu är jag bara väldigt trött i hela kroppen. Inte sömnig utan bara slut. Det kan man tydligen vara. Och det kommer jag troligtvis vara hela den här hösten. Tills all behandling är över. Och lite till.

Så om jag är oartig och struntar i saker så beror det inte på ovilja.

Utan för att jag bara inte ¨tyar¨.

Åker till Portugal på fredag för att vila upp mig innan allt drar igång.

Återkommer varje dag jag kan och berättar vad som händer.

You better fasten your seatbelts, it's going to be a bumpy flight.