är mitt nya ledord.

Nu har jag långsamt börjat tvätta mina saker.

Långsamt packa ihop det jag behöver. För några veckor i golfghettot.

Och så lite snobbkläder. Om det händer något utanför ghettot.

Typ hucklet och kvasten till skärtorsdagen.

Men själva packandet har jag bestämt skall vara en del av resan, av hela upplevelsen.

Inte som vanligt, att jag genomsvettig, med strykjärnet vibrerande på brädan, tvättmaskinerna centrifugerar så att hela huset skakar, bilen packas med en frenesi som är övernaturlig. Och sen sitter jag plötsligt i bilen och skenar mot mitt mål.

NÄ.

Nu har jag i stället för att skriva en lång lista på allt som skall göras, börjat att göra det.

Burit upp strykjärnet från en packlåda 

- Hej lilla vän, det var länge sen, hur har det varit i mörkret i lådan i källaren!

Gummiverkstaden för sommardäcken som jag bytte till, hade inte ens kö, för jag var i så god tid!! Ägaren blev orolig och undrade hur det skulle gå om jag skulle komma en kvart före resten av mitt liv,

- Vem kan vi då lita på, hur skall det gå i världen om du kommer indansandes här i lugn och ro med ett leende på läpparna?

Ni förstår.

Det är en långsamhets revolution.

Och jag hinner med dubbelt så mycket som innan.

Märkligt.

Fast jag svettas hälften så mycket.

Det kan väl ändå inte vara så att jag börjar bli gammal?

Jag fyller dock år snart.

Är det av den anledningen, att jag börjar ta det cool? 

Då kommer jag att öka takten till det 3-dubbla, och glömma allt, snubbla och komma fram efter jag skulle ha kommit fram, för jag for för fort fram. Eller hur?

Nä, jag tror jag njuter lite av att det skakar i golvet av centrifugeringen, nu skall jag nog gå och hänga upp något golfigt på en galge så det hinner torka ordentligt till imorgon.

Och om allt stämmer och allt är gjort ordentligt. Då åker jag till Skåne imorgon.

Och det skall bli underbart.