• Om jag nu inte fick ha min underbara rolighetshund i min närhet i massa år.
• Om jag nu inte får bli väckt av en puss på nosen.
• Om jag nu inte behöver springa runt och ropa  - hopp och lek - .
• Om jag nu inte behöver leta efter tofflor i hela huset.
• Om jag nu inte behöver köpa små tuggben.

Så får jag väl göra det själv.  

• Jag började morgonen med att ropa lite -hopp och lek- , och efter en alldeles kort stund så stod jag där i bara pyamasen och dansade som en galning till en bra låt. Det var jätteroligt!!
• Puss på nosen fick Kraka, men hon, dock lite chockad, gav mig en puss tillbaka.
• Tofflorna är jag nog ganska bra på att sprida i hela huset, alldeles själv. Får väl träna på att gömma en här och där, och inte hela paret under soffan.
• Och så vad det det där med små tuggben. Jag tror choklad, med kola i, från Ejes, räknas till små tuggben för människor.

Så nu när det snart har gått två veckor som Kraka och jag inte har haft Skumpa i vårt liv, har vi bestämt oss för, att vi kan vara lite roliga utan henne.

Det blir svårt.

Vi får inte lika många skratt.

Vi får inte lika många pussar.

Men vi har fått ett ljuvligt minne att vårda ömt hela livet.

För både Kraka och mig.