Ja, nu slängs och sorteras det.

Det som skulle ha gjorts innan man flyttar.

Men vem har sagt att allt måste göras i rätt ordning?

Att allt skall göras som alla andra tycker?

Tristast är det att slänga böcker.

Sortera bland gamla kompisar, känns det som.

Fast en del måste jag erkänna, känner jag inte igen.

Har vi verkligen umgåtts? På vilken resa hängde du med på? Eller var du sällskap till någon annan?

När allt är sorterat i säckar och lådor åks det till Lidingö sopstation.

Där har dom sina lagar och förordningar!!

Aja baja dig.

Inte lägga papper bland wellpapper. Då kan det gå illa.

Finns ingen förklaring för vem eller varför.

Det bara är så.

Jag blev så trött.

När jag hörde alla dessa korkade anledningar.

Tröttheten var även baserad på gårdagsmiddagen, som var jättemysig och mycket sen, definitivt inte baserat på något korkat.

Så jag somnade med pannan mot vindrutan, för att slippa höra dumheterna.

Sen far vi vidare mot Södergarn.

För man får minsann inte slänga kvistar och barr bland brännbart.

(Vad eldar dom med då, undrar jag, på Lidingö, Stockholmsved, baserat på SPÅN!)

Där kom nästa soppolis stormande.

Det gick inte att lägga barr bland granarna.

De skulle ligga i komposten längre ned i backen.

Annars skulle samma onda hända, som inte hände på sopstationen.

Med frid i själen styrde jag kosan hemåt.

Saknade min container på landet som fylldes med allt som inte behövdes.

Och kände, om allt gick och pipsvängen så skulle det säkert finnas ett jobb som soppolis i Lidingö kommuns regi.

Det finns säkert inte tillräckligt många, och jag skulle nog kunna hitta på mängder med sorteringslagar, utan någon grund, eller rim o reson alls.

Det skall alltid kännas lite osäkert att lämna sina överblivna saker.

De kan hämna i fel container.

Ojojojjojoojj.