Å nu har jag varit på kalas igen.

Urkul.

Men snälla.

Hälsa inte på mig sådär, som några gör.

Lägg inte huvudet på sned och säg med sorgsen och ömkande röst:

- Hur är det? Hur mår du?

Jag dyker mentalt ner någonstans under mattkanten, och det hinner dundra genom huvudet.

¨Hur sjuk ser jag ut, jag är ju inge sjuk, sitter mascaran över hela kinderna, har jag missat något innan jag gick, sablars att jag inte har ett filter som kan tala om för mig om jag inte ser klok ut¨.

Jag fattar att dom som gör det, inte gör det för att vara elaka.

De gör de för att visa sympati och omtanke.

Men det blir så oerhört svårt att svara med ett:

- Tack snälla! Jag mår toppen! Livet leker! Har inte varit bättre på år och dag! Kvide vitt!!!

För det är faktiskt så det känns just nu.

Det är enklare att förhålla sig sanningsenlig till:

- Tjena, vad fräsch du ser ut! Hur mår du?

Då kan man ju alltid svara:

- Tack snälla, men jag mår inge vidare bra, men vad kul att du tycker att jag ser fräsch ut.

Eller

- Vad kul att du tycker att jag ser fräsch och pigg ut. Jag mår så himla bra!

Så snälla nästa gång ni möter någon som är sjuk, ledsen, blivit drabbad av något.

Förutsätt inte att det är en katastrof.

Det kan bli en möjlighet.

I alla fall, snälla, håll Er neutrala.

Det är enklare för oss som har varit riktigt sjuka.