Igår firade vi en mycket  god väns födelsedag.

Hur mycket hon fyllde, talar man inte om.

Man talar ju inte om en kvinnas ålder. Eller hur.

Men vi gjorde allt för att bli lite yra i mössan.

Alltså väldigt glada i hatten av all födelsedagschampange.

Lyckades vi?

OM.

Då på lokal i Staan, lärde jag mig en sak till i livet. (Tur att man aldrig blir fullärd, eller vet allt, vad trist det hade varit!)

Där på lokalen var det många människor,  säkert mer än hälften var kvinnor, av varierande ålder. (Fortfarande obestämd, se ovan)

Dom var nästan alla mycket intresserade av männen, på samma lokal.

Det inkluderar även mig själv, men jag är ju bara intresserad i singular, dvs i en man.

Till skillnad från en del av de dansande, ålande, förföriskt leende kvinnorna, som verkade mer intresserade av män i plural.

Under temat Anyone will do.

Den som verkar mest intresserad av männen, var iklädd något kort, tight och urringat.

Och hon hade på sitt lilla huvud, en hatt.

Det kändes lite övertydligt.

För är man i hatten, så är man väl på hugget?