- Hallå! Det här är från kreditkontrollen på American Express. Vi ville bara kolla att Ni har handlat en handväska igår, på Heathrow?

Vad trodde Ni?

Att jag spankulerade omkring i London i 4 dagar och sög på tummen?

Att jag levde efter principen   ¨Se men inte röra¨!

Varför ringde dom inte redan på lördagen?

- Hallå där, nu går Ni väl ändå bananas!

Då hade jag ju förstått det.

Men ringa dagen efter hemkomst och undra om allt va sant!

Lite sen påkommet, faktiskt.

Så jag frågade om jag kunde lugna deras oroliga nerver, och ringa innan jag åkte.

- Hej! Det här är Sussi Brodin, nu åker jag, och jag kan inte så här i förväg riktigt ansvara för vad jag kan hitta på och handla, nu när jag åker utomlands. Jag förstår att det kan kännas oroligt för ett företag som Ert, men jag tror Ni får leva med det. Vare sig Ni vill eller inte. Eller så slänger jag det här kortet och handlar mina grunker på ett annat. Ert val.

Men se det kunde man inte.

Det hjälpte ju inte att jag ringde och sa att jag skulle åka.

Mitt kort kunde bli stulet när jag kom fram, och vad gjorde dom då?

Dom?

Det är väl ändå jag som först saknar mitt Amex kort?

Eller tänkte jag fel nu igen?

Och struntar dom i om någon går bananas på mitt kort i Sverige.

Jag vet att det finns massa dyra saker att handla på det kortet i Sverige, som man inte behöver flyga iväg för att hitta.

Men det kanske inte är lika läskigt.

När det handlas för konstiga summor på konstiga företag, typ SJ med mitt American Express kort i gamla Svedala.

Det kanske är tryggare att bli lurad och bestulen hemma än borta.

Om vi nu alla visste var det va!