Tiden går inte fort.

Men den rinner iväg väldigt snabbt.

Imorgon fredag.

Så känns det nästan hela veckan.

Och så fort fredag anlänt så är det snart måndag.

Hur ska jag få nåt gjort.

Som märks i alltet.

Jag får massa gjort som märks i det lilla. I mitt.

Men jag vill få mer gjort.

Kan jag lämna in klockan hos urmakaren och få den att sakta ner?

Eller kan jag öka tempot något, över det övernormala, min vanliga takt?

Koncentrera mig hela dagarna på att bara göra rätt saker. Vad som nu är rätt.

Men det är så underbart att slarva bort en stund.

Bara ligga på soffan en stund och kontemplera.

Surfa på nåt nät, och titta på onödiga saker.

Läsa en ljuvligt rolig bok.

Prata i telefon med nån när och kär om oviktiga saker.

Smurfa omkring i lyan och bara må bra.

Det måste man göra lite mellan varven.

Annars blir det bara fredag och måndag.

Hela tiden.

Det är tiden däremellan som är den viktigaste.

Som gör att man kan göra rätt saker.

När de måste göras.