Två kvinnor i sina bästa år.

Hackar grönsaker, kryddar, kokar, steker, dvs lagar mat.

Äter upp allt det goda vi hade lagat.

Dricker ett glas vin.

Under hela tiden pratar vi.

Om bilar, aktiekurser, kronan kontra euron, senaste båtmodellerna, ja ni vet.

NÄ!

Om allt utom det.

Vi skiter fullständigt i vilka bilar som är balla.

Om SEB aktien pinnar upp eller ner.

Euron är säkert jättebra, om vi bara hade orkat diskuterat det.

Båtar får någon alla hålla på med. Vi kan tänka oss att åka med.

NÄ!

Vi sitter en hel kväll och pratar om hur vi mår.

En hel del om varför vi mår.

Vad vi skall göra för att må bättre.

Ingick det män i disskusionen?

Tanken snuddade väl någon gång vid domsingarna.

Vi var hela tiden rörande överens.

Vi fyllde varandra med hemlisar.

Vi pratade oavbrutet tills det blev en ny dag.

Vi insåg i morse att vi inte var färdigpratade, utan skulle ringas senare idag och stämma av en hel del saker.

Vi snuvade 10 terapeuter på sammanlagt 5 års jobb.

Vi fnissade när vi gick och skulle somna.

Vi drömde vackra drömmar hela natten.

Det är det som är kvinnlig psykoterapi.