Men ingenting (nästan) regnade bort.

Så plötsligt blir det mörkt.

Inte kolmörkt så där, utan mörkare.

Varm tröja är inte helt dumt.

Husen i Torekov töms med oanad hastighet.

Spiralblocken sälj för specialpris i mataffären.

Skolungarna surrar runt och försöker få normala sovtider.

Själv sitter jag som en strandad svala och undrar varthän jag skall flyga.

OK dara.

Jag har tid och flyga i cirklar ett tag till.

Och sen flaxar jag söderöver.

Där är sommaren längre.

Då har jag inte så bråttom att bestämma vart jag skall övervintra.

För hur skall man kunna bestämma det så här fort.

När sommaren är så kort.