Hur många gånger i ens liv, räddar Ingvar ens liv och leverne.

Åtminstone ställer han alltid upp och hjälper till att sortera i röran.

Strukturera upp själva sammelsuriet,

Arrangera.

Sortera.

Lysa upp.

Det har Ingvar gjort så många gånger för mig, så jag har tappat räkningen.

Åh när allt är färdigt ordningställt.

Då kommer han med allt det där mjuka, varma och gosiga, som gör att man överlever.

Vilken Ingvar!

Vad babblar du om?

Vem ser till att Ert liv blir uppordnat och mysigt?

Varför kan inte vi också få hjälp av Ingvar?

Herre je!

Hur svårt kan det va?

Ingvar hjälper massor med människor, varenda dag.

Åh just nu är han oss behjälplig.

Alltså Ingvar Kamprad.

Jaaaa, han står väl inte här på Ikea i Lissabon och plockar upp våra varor!

Men anden är där.

Typ som i flaskan, det är bara gnida lite på den, så vips har man en hel bagagelucka fylld med bara nödvändiga saker.

Nu har vi med oss, hyllor, avfallshinkar, kuddar, glödlampor, och självklart, bland mycket annat, servetter.

Vi känner oss, efter senaste shoppingraiden, ganska inflyttade.

Tack Ingvar för hjälpen.

Utan dig hade det varit nästa omöjligt.

Du är en räddare i nöden.

Ok!

Vi for genom Europa med en förhållandevis bra fart.

Tjoho vad det gick.

Vi stannade där det passade oss.

Än här, än där och en gång i Lübeck.

Var det jobbigt????

NÄ.

Tyska Autobahn med okontrollerat gaspåslag.

Frankrike som gnäller på stora ljusskyltar att man kör för fort.

Spanien, inte en själ på motorvägen.

Åh sen plötsligt for vi genom hela Portugal, utan att betala en enda motorvägsavgift, som betalning får vi nog diska i efterhand.

Men hur känns det nu?

Jotack, dom som undrar.

Trots Gaspedalshälta och Rattmuffskramp, är vi med i matchen.

Vi är framme, vi är hemma.

Men om det är OK så flyger jag till Sverige nästa gång vi skall hälsa på.

Det är ju inte nästgårds, som man säger på landet.

Vår resa genom Europa är ett prov på vår inlärningsförmåga, av de Europeiska språken.

För min del, tror jag, att Vesslan (tyska och engelska), franskfröken (vad vi nu kallade henne för!), Älgen (svenska o vett o etikett!), och de andra skol lärarna, kunde, om inte kännas sig överväldigade, så åtminstonde känna sig nöjda med att jag nu har kommit igenom nästan hela Europa. 

Utan att komma fel.

Min älskade Prins, han pratar mycket bättre europeiska språk än jag.

Det beror nog på att hans lärarinnor har varit så mycket snyggare, roligare och monogama i sina lektioner, än vad mina var.

Typ det franska språket, som nästan är flytande, härstammar från en ,vad jag förstått, mycket snygg tjej ifrån Toluse.

Hon byttes ut mot en ännu snyggare från Valencia, och vips så flöt spanskan.

Danskan och Engelskan kom med den snyggaste av dom alla. Och resulterade inte bara i språkkunskaper utan även i två härliga barn.

Åh jag da?

Vilket språk har jag bidragit med?

Från Veberöd!

Ja, jag är ganska slängd i skånska, dalmål, östgötska, svordomar och andra bra uttrycks möjligheter.

Men framförallt har jag vuxit upp i en familj som bara talar i ordspråk, one liners och glada utryck.

Kanske inte så gångbart i hela världen.

Men vår resa genom livet blir enklare med dem.

Som den allra bästa, som mamma alltid sa till pappa.

- Ingen enkelhet för min skull!

Sug på den Ni, den är oersättlig, på alla sätt.
Ni får gärna låna den av mig.

Livet blir så mycket bättre!!