Vår resa genom Europa är ett prov på vår inlärningsförmåga, av de Europeiska språken.

För min del, tror jag, att Vesslan (tyska och engelska), franskfröken (vad vi nu kallade henne för!), Älgen (svenska o vett o etikett!), och de andra skol lärarna, kunde, om inte kännas sig överväldigade, så åtminstonde känna sig nöjda med att jag nu har kommit igenom nästan hela Europa. 

Utan att komma fel.

Min älskade Prins, han pratar mycket bättre europeiska språk än jag.

Det beror nog på att hans lärarinnor har varit så mycket snyggare, roligare och monogama i sina lektioner, än vad mina var.

Typ det franska språket, som nästan är flytande, härstammar från en ,vad jag förstått, mycket snygg tjej ifrån Toluse.

Hon byttes ut mot en ännu snyggare från Valencia, och vips så flöt spanskan.

Danskan och Engelskan kom med den snyggaste av dom alla. Och resulterade inte bara i språkkunskaper utan även i två härliga barn.

Åh jag da?

Vilket språk har jag bidragit med?

Från Veberöd!

Ja, jag är ganska slängd i skånska, dalmål, östgötska, svordomar och andra bra uttrycks möjligheter.

Men framförallt har jag vuxit upp i en familj som bara talar i ordspråk, one liners och glada utryck.

Kanske inte så gångbart i hela världen.

Men vår resa genom livet blir enklare med dem.

Som den allra bästa, som mamma alltid sa till pappa.

- Ingen enkelhet för min skull!

Sug på den Ni, den är oersättlig, på alla sätt.
Ni får gärna låna den av mig.

Livet blir så mycket bättre!!