Alla har vi olika fart.

På Sticklinge har vi en bestämd fart.

Jag bor på Sticklinge.

På Sticklinge kör vi i 30 km i timmen.

Alla vi som bor där.

Oavsett vilken väg/gata vi kör på.

Så ibland när jag är på väg hem, eller bort, så kör jag på min lilla fiskväg, (alla vägar på Sticklinge heter något fisknamn) i mina 30  km i timmen.

30 km i timmen är, har jag förstått ett ganska vitt begrepp.

I uppförsbackar kör man runt 20 km och i nedförsbackar skenar man iväg i 50 km/h, utan att röra pedalerna.

Det gör alla på Sticklingen.

Förutom det godkända, erkända, självklara undantaget.

PAPPER, nä jag menar nog PAPPOR som lite försenade, i stress från jobben, i rädsla av att bli utskällda av gulliga MAMMOR, som har hämtat barn under hela veckan, på de mest omöjliga tider vad det gäller att sköta ett arbete.

Det är nu Papporna kommer.

Dånande.

För att just den vägen dom kör på inte är deras väg, där dom bor.

Där deras barn leker. Spelar boll, tränar på att cykla, hoppa hage.

Utan bara  vägen till Dagiset.

På den vägen är det som på tyska Autobahn.

FRI FART.

Vi vanliga som bara bor en högersväng bort, vi upphör aldrig att förvånas över hastigheten en Porsche kan få i den uppförsbacken vid 5 tiden på eftermiddagen.

Hur ilsken en värsting BMW tuta kan låta.

Att en Aston Martin Vantige kan ta upp en hel väg

Allt detta för att det är en uppförsbacke till dagiset.

Och det är försenade.

De däringa Papprena.

- Kunde de inte ha startat lite tidigare? I livet liksom. Jag menar om man nu blev försenad en gång i kindergarten blev ju allt liksom förskjutet. Men det går inte att köra ifart. Den tid man missade. Även om det känns som en uppförsbacke.

Ja det är fredag och solen skiner och jag får ingenting gjort men det gör nog ingenting för jag kan göra det lite senare och jag har mest ont i tån idag och då är det väl allra bäst att jag ingenting gör så då får det blir så idag och ha en trevlig helg hejdå.

Jag tror att åldern börjar ta ut sin rätt.

Jag läser inte serierna i dagstidningarna längre.

Jag ser bra, jag förstår deras skämt, men det är inga bra längre.

Var är Hagbard? Han levde ju mitt liv som viking, med Lycklige Ture, katten Fnord och jag som den gulliga hustrun Helga. Hon som fick en krokodil i födelsedagspresent av Hagbard,och han förstod som vanligt inte, varför hon blev arg.

Var är Fantomen? Tänk när han lämnar Hero i Gurans skötsel vid Dödskallegrottan, tar med sig Devil, och går klädd som en vanlig man, på gatorna för att träffa sin fru Diana Walker.

Eller Snoopy/Snobben, med Carl som absolut inte förstår något. Någonsin.

Alltså, har jag vuxit upp.

Nu är det bevisat.

Ja, när man håller på, kånkar, bär och håller på, blir man rätt lätt i kroppen ledbruten.

När man tränar för mycket så får man träningsvärk.

Om kroppen möbleras om, så tappar man lätt balansen, och då får man jobba med att hitta den igen.

Men om man har för bråttom, då kan man smacka foten i väggen, och då bryter man tån.

Fy f-n vad ont det gör.

Fattar ni vad fånigt.

Jag har brutit en tå.

De enda skor jag får gå i är ..........................TRÄSKOR.................
.................

I fyra veckor.

Skönt att man inte bröt tån när snön hade fallit.

Hade varit kallt om hälarna.

Prinsen och jag skall på massa kuliga grejor och kalas framövers.

Kan man köpa träskor i lack?

Kan man köpa smokingträskor?

Kan man köpa träskor att resa i?

Kan man köpa träskor att gå på restaurang i.

Kan man köpa teaterträskor?

Kan man köpa träskor med dans sula? Eller man får/vill nog inte dansa med bruten tå.

- Kan det vara så, att jag denna dans med frun kan få?

- Nej tack min kära herre, jag har brutit min tå!

Vem tror på det?

Knappt jag.

Tog 10 dar innan jag gick till doktorn.

Han hann knappt komma in på rummet, där jag stod, innan han brast ut i:

- Den är bruten.

På den vägen är det.

Hej o hå, bruten tå.

Jag gjorde en underbar upptäckt i helgen.

Det kanske har hänt Er också, eller så har ni det som jag, hela tiden.

Vi var borta på kalas ute på landet utanför staaaan.

Där bjöds det på champangeviner, fina viner, desertviner och starkare till kaffet om man ville.

Jag pimplade lite ditt och datt, och kände mig så där tjohejig som jag känner mig ibland.

Visserligen har jag ju alltid sagt, att jag inte behöver alkohol för att bli pratsam, yvsam och käck.

Men man tror ju alltid att det hjälper en på traven, eller?

I alla fall, det smuttades och surplades.

Och sen var det dags att åka hem.

Prinsen hade lovat att köra hem.

Det var ju tur det, för jag hade kört hela programmet.

Talat, skrattat, tjoat.

Ni vet så där som Ni alla kan göra när ni känner ER i gasen.

Då visade det sig att Värden hade likadan alkoholtest som Polisen.

WOW.

Här skulle det bevisas, att mitt fnitter, kommentarer, glada hejarop, allt berodde på promillen.

Men ACK NEJ.

Jag fick köra hem om jag ville.

Där satt vi i bilen, föraren med 0 promille, och jag med en decimal till 0.

Men är det då så, att det finns en del personer som tror att de sätter i sig en helskottas massa vin, men egentligen inte gör det, och därför kan köra bil?

Eller är det sånt go i en del personer, inklusive mig, att alkoholen liksom inte rår på tokerierna?

Jag har ingen aning!

Men inte var det någon promille.

Skål!

Ut från garaget på Grev Turegatan.

Hytte med näven åt några byggjobbare som bara stod.

Hängde på tutan för det stod en stadsbudsbil ivägen.

Svängde runt och vägrade släppa fram en taxi, även om det hade förenklat för oss bägge.

Gasade när jag såg några fotgängare som tog sats för att gå över gatan där det inte var övergångsställe.

Prejade en SL buss.

Körde som en galning mot trafikljuset när det började slå över mot rött, för att slippa stanna i två minuter.

Hade tokrally hela Lidingövägen för en snubbe i Peugot trodde han hade någon j-kla racerbil, och skulle bara förbi, men ack nej, den lätta gick inte med mig.

Helljuset i nyllet på en cyklist som kom farandes på cykelvägen, och bara passerade.

Jag tycker att jag har acklimatiserat mig bra i Stockholm.

Ok

Jag blev kvar i sängen på övertid i morse.

Och när man ligger där får man ju tid över.

För varm och nysig, (konstig förkylning, jag bara nyser!) för att träna, tävla och mäta mina krafter med resten av världen.

Så då har jag hunnit boka en jorden runt resa. Det var jättekul.

Så då har jag hunnit hitta världens fräckaste hus till Torekov. Det var jättekul.

Så då har jag hunnit spela Word Feud med fem andra. Det var jättekul.

Så då har jag hunnit bjuda in på middag i november. Det tycker vi ska bli jättekul.

Så då har jag hunnit.....................

Nu är jag vaken och uppe på övertid.

Nyser och svettas om vart annat.

Dags att gå o lägga sig.

Det är inte mycket tid över.

Ok!

Ska inte klaga.

Har klarat mig ända till oktober.

Men nu händer det.

Ont i hela kroppen.

Jag undrar fortfarande varifrån snoret kommer.

Är det Kleenex som har en hemlig producent.

Värmen stiger i hela kroppen.

Nu drar jag mig tillbaka.

Det nös jag på!

Prosit