Karantän har blivit ett väldigt starkt ord som  känns väldigt värdeladdat, klaustrofobiskt, åsiktsproppat, individtyckigt, pompöst. och lätt obehagligt. 

Det känns så.

Nu är det ju så att:

Det är ju dom som inte är i karantän.

Dom som ju inte vill vara i karantän.

Dom som ju måste vara i karantän ,vare sig man vill eller inte.

Dom som  ju måste vara i karantän, och är glada för det.

Vi har nog gått igenom alla dessa olika stadier.

Men har nu valt en variant som man kan kalla

¨Vi lever under radarn¨

Det är en del personer som vet var vi är.

Ibland träffar vi på någon som frågar var vi är?

Och  hur länge vi skall vara vara där vi är?

Ja, jag önskar jag kunde svara på dessa frågor.

Jag tror vi vet var vi är.

Jag tror inte vi vet hur länge det skall vara, att vara där vi är.

Man blir lätt osynlig för många, och ett frågetecken för andra, och fullt synlig för resten.

Och jag tror att det är radarn som gör det.

Om man är under den. 

Jag hittade alla mina gamla knästrumpor!

Jag känner mig nästan ung på nytt, ja det känns som om tiden tog skutt.

Jag tänker inte gå i helveckad kjol, skjorta, knästrumpor och loafers. Den tiden är förbi.

Nä!

Jag bara så glad över mina gamla knästrumpor.

Dom har legat bortglömda i 6 år. Minst.

Dom har inte behövts i det nya livet, som vi har levt.

Man har inte knästrumpor av tjock modell, när det i vårt hemland som kallast på vinternätter är +8 grader, och då det på dagarna skenar iväg till minst + 12-18. Mitt i vintern. 

Man har inte knästrumpor av tjock modell, när det är sommarlov i Sverige. Även om temperaturerna svingar sig mellan Portugisiska vintergrader, en tråkig svensk sommar. Det är ju av ren princip.

Men nu när vi har hittat varandra efter alla dessa år, var det ett underbart återseende.

Inga kalla fötter, nä det är ju svenska vinterstrumpor.

Varm ända upp till knäna, kanske en onödigt information, då strumpan når dit..

Trevligt att få rasta gamla vänner, ja, det var ju väldigt länge sen vi sågs.

Så med nya äventyr på span skuttar jag glatt vidare.

Mina nyfunna knästrumpor och jag