Å så plötsligt blev det vardag.

Det är väl så det skall heta, när man gör i princip samma sak var dag.

Jag börjar oftast med att vakna. Ibland måste jag gå upp innan jag har vaknat, men som mina föräldrar alltid sa:

- Sussi är den enda som klarar att gå upp och göra det hon ska, innan hon har vaknat!

Sen är det dags för det korta yoga passet, alltid innan duschen, för efter duschen, är man så kladdig av alla välgörande cremer, så det går inte hålla fast sig, i udda konstiga positioner.

Sen är det frukost, med samtidig nyhetsinhämtning, från FB, SVT, SvD och så vidare, och allmänt skvaller.

Sen oftast några telefonsamtal om det som har varit, och det som skall vara, oftast släktrelaterade.

Kan bli flera, släkten är stor, och diskussionerna om olika lösningar, på viktiga problem, kan vara både höga och låga. 

Sen mot stallet och fixa till boendet och maten för den lycklige.

Det är en sån härlig känsla, att göra något som jag vet att jag kan. Rida,  träna, ta hand om, umgås med, bara vara, göra rent, göra mat. Ja, bara att göra såna där saker som man gör med sin häst.

Å sen fortsätter dagen.

Alltid något i huset.

Alltid något på datorn.

Alltid någon måltid som skall intas.

Alltid någon grunk som skall grejas.

Det är det här som är vardag.

Det som händer varje dag.

Det är det som ger en ro och lycka i själen.

Tänk på det om det någong gång känns andefattigt och repetitivt.

Det är det som kallas LIVET

När allt detta vardagliga rullar i lugn och ro.

Det är då det är dags att hitta på allt hyss!