Glöm inte detta.

Vad som än händer.

Ska ni någonsin köpa en vitvara.

Fråga försäljaren om den piper när den skall börja, är beredd, halvklar, på väg att bli färdig, helt klar, stängd dörr, öppen dörr, torr, blöt, mer vatten, mindre vatten, låg temperatur, hög temperatur, töm, fyll, mer pulver, inget pulver, 100 grader, två minuter, mer vätska, för mycket vätska.

HÅLL KÄFTEN!!

Jag har i det stora hela ganska bra koll på när jag använder maskinerna.

Vad jag vill att de skall utföra, när, var och hur.

Men sluta pip hela tiden.

Just nu bor jag på Ugglebo.

Den lilla familjen har aktivt köpt bara pip maskiner, eller så hittar dom inte pipavstängningsknappen.

Vilket?

Det lär jag aldrig få veta, för det piper någonstans hela tiden så jag måste springa och titta vad som händer eller inte händer.

Så jag hinner aldrig fråga om de har försökt stänga av oljudet.

Nanny vet exakt vilket pip som hör till vad varje maskin vill säga.

Jag tycker att det är en kakafoni.

Den enda gången jag tycker om när det piper,är när jag har glömt stänga frysen.

Det har jag glömt.

GB glass över hela golvet var kladdigt.

Men det var ju hemma hos mig.

Och jag hade ju hittat pipavstängningsknappen.

Typiskt.

Jag hade ju blivit så glad om den pep.

Vaffö går jag med på tokroliga saker.

Idag har jag varit hårmodell åt en av flickorna på salongen, som tränar till sitt gesällprov.

Kunde lika gärna varit en peruk på en stock.

Men jag har fler åsikter.

Och hopplösare hår.

Tog halva eftermiddagen.

När allt var klart, stog allt hår ut på ett håll, som om jag hade gått ut i höststormen och frisyren fastnade.

Sen frågade hon om jag ville tvätta av allt.

Nätack sa jag.

Skulle sagt jatack.

Pinnade in på Fältöversten för att köpa lite saker.

Många glodde.

Det blåser lite ute.

Men inte tillräckligt.

Och man går inte ostirrad omkring på Karlaplan och ser blåst ut, utan att många stirrar.

Mitt problem är, hur jag skall få alla stråna tillbaka dit de brukar vara.

Lever just nu med en strukturerad variant av Robin Hood frisyr.

Eller så kan man bara kalla mig för Windblown.

Jag tror att det var några bland dom som jag mötte, som trodde att det var ett sk k--ll rufs.

Vad gör man inte för att göra sig lite intressant??

så det nästan är synd om männskan.

Men ångrar nåt.

Aldrig.

Varför kan jag inte träna på att be om hjälp.

Aldrig.

Blir allting bra?

Så bra vi männskor som aldrig ber om hjälp, kan göra det.

Har ikväll satt upp gardiner. Rull och hiss.

Jag är genomsvettig, fönstret har några extra hål, arga Jag talar till mitt snälla Jag.

Var tvungen att ta paus för att inte slänga över borrmaskinen/skruvdragaren till grannen Curt. (Han skulle nog bli glad, för det är en fin sladdlös borrmaskin)

Men om jag tycker att jag ångrar att jag satt upp det här själv?

Aldrig.

Snickarna kunde säkert gjort det snyggare och bättre.

Men en sån envis människa som jag har inte tid att vänta och be om hjälp.

Har inte kommit till det stadiet ännu.

Vet om att det skall gå att göra.

Be om hjälp alltså.

Skall börja med min träning att lägga huvudet på sned.

Och...

- Snälla kan Du hjälpa mig med det här? För jag är nämligen så himla envis så annars gör jag det helt själv, och då får Curt en ny borrmaskin, efter att det har blivit ett stort hål i rutan, när jag har tappat humöret och envisheten, och bara blivit så innihevete arg. Och det är ju dumt. Eller hur? Och då lägger jag huvudet på sne.

Det ska gå.

Det är jag envis nog att träna på.

Och jag kommer aldrig ångra mig att jag bad om hjälp.

Ja idag har varit en seg dag.

Ni vet när man bara vill äta nougat, pizza och dricka läsk.

Var jag ölberusad igår??

Nä, jag är ju inte mycket för alkohol.

Det blir ju lite för mycket.

Med mig och sprit i kombination.

Men vad jag har sjungit tyska sånger.

Men vad jag har skrattat.

Men vad jag kunde alla låtarna till Sound of Music.

Men vad sauercraut är gott.

Men vad korv är smaskigt.

Men vad vi dansade.

Men vad vi dansade mycket och länge................

Men vad skönt det var att gå och lägga sig.

Men vad mysigt det var att äta frukost med syster och hela hennes ljuvliga familj.

Men vad skönt det var att åka hem.

Men vad bra det blir när jag har somnat om.

Men vad kul det var kvällen före.

Jag har legat framför TV:n och sett på Ridsport VM, sen det började för ungefär en vecka sedan.

Och när inte Eurosport har sänt på TV:n, har jag ett abonemang på FEI webb TV. Dvs det internationella ridsportförbundet.

Alla har de kommentatorer.

Nästan alla klasser har varit Dressyr.

Det var lite cowboyklasser i början av veckan, men jag fattar inte så mycket av det, förutom att det är häftigt att se.

FEI's TV har en glad engelsman och en amerikan (som har varit förridare vid alla dressyrklasserna) som speakers.

Eurosport har Per Dahlgren och en trevlig tjej som har talat.

Så drog sändningarna igång på SVT.

De skall visa 2 (två) program. Final i dressyr och hoppning.

Ett VM.

Som pågår i två veckor.

I en sport, där ridsport o Sverige är den näst största sporten räknat i aktiva.

Nåväl. Det är bara helt galet.

Men inte det jag lämnar in en protest emot.

Varför gnäller de svenska programledarna hela tiden.

Finns inte en ryttare som gör rätt.

Är det UR som de har fått pengarna ifrån??? (Utbildningsradion!!)

Varför klarar sig alla andra länder, att visa trevlig ridsport, med program ledare som bara tar fram det positiva??

Varför går det bättre för de andra länderna i dressyr?

Genomsyrar det här hela svensk ridsport?

Kan man gnälla på TV, då får man väl gnälla hela tiden!!

Och vem kan någonsin bli bra i någon sport, om man bara för höra det negativa hela tiden??

Kan vi få lite framåtanda och positiva kommentarer i TV, om de nu någonsin kommer att sända fler gånger?

Så kanske positivisemn och framåtandan planterar sig nedåt i leden.

Händer det då obegripliga, att vi svenskar får mer råg i ryggen och kan prestera bättre.

Inte f-n vet jag.

Men håll flabben om ni måste gnälla hela tiden.

Musiken är ju underhållande jämfört med Er.

Och kom inte och säg att ni har ett ansvar att lära folk hur det skall gå till i dressyr.

Jag tror inte att någon TVkommentator denna helg sitter och har åsikter om Tiger Woods slag i Ryder Cup.

Utan njuter och är glada att vi får vara med och se.

Nu är det ju ett Världsmästerkap i Kentucky vi tittar på.

Då skall ju världens bästa ryttare vara med.

No more comments.

Brukar ju lämpligen avhållas åtminstone i närheten av oktober månad.

I min värld allra helst i oktober.

Känns mer ordning och reda då.

Och då det är en tysk företeelse bör det ju vara ordning och reda.

Kalaset brukar vara i trakten av München.

Med mindre ordning och reda kommer den att avhållas på Eulehausen. (Tyska för Ugglebo, fritt översatt!)

Och jag skall ha Dirndl på mig. (Har jag en sån? I vilken låda ligger den i såna fall?)

Och snabbt döpas om till Gretchen, Heidi, Silvia eller annat klämmigt namn. Varför inte Gerd?

Låånga flätor som kan korvas upp runt huvudet har jag inte varit koncentrerad nog, hos frisören för att ha hunnit samla till.

Men hårfärgen är tysk. Illvit.

Allt händer ikväll.

Tycker jag om öl?

Jovars.

Tycker jag om kalas?

MASSOR!

Tycker jag om värdparet?

Ännu mer!

Tycker jag om att sjunga fåniga tyska ölvisor?

Absolut, varför inte.

Tycker jag om att dra hela Singalong Sound of Music efter middagen med alla gästerna?

Det är roligast på hela kvällen. Alla kan alla låtar. Borde filmas, men det är bara de initierade/inviterade som får uppleva detta euforiska moment i höstmörket.

En bra början på hösten.

Ett underbart kalas.

Kan man tacka på förhand???

Jag hade inte räknat med det här.

Att Stockholm dag efter dag visar sig från sin bästa sida.

Jag bara väntar på att kaoset skall bryta ut.

Hur jag menar?

Nä men alla vet ju har jobbigt det är att bo i Stockholm.

Köer.

Otrevliga människor.

Snorkiga tanter.

Inga parkeringsplatser.

För mycket folk överallt.

Alla ser likadana ut, sorterade i ålderskategorier.

Jag är grundlurad.

Det blir ju inget kaos.

Eller vill jag bli lurad?

For iväg på golfen idag från Lidingö till Årsta slott, som ligger på absoluta andra sidan den stora staden. Det tog ca 35 min. Inte en bil. Ingen kö. Och klockan var mitt på dagen.

Handlade på vägen hem. Alla bryr sig, hjälper till och är bara jättetrevliga.

Fick parkeringsplats två gånger igår, på Narvavägen!! Och inte en enda parkeringbot på flera dagar.

Har inte sett en tant på flera dagar med page, beige guldfärgat hår och en Montcler dunjacka i beige eller brunt. Var är dom?

Och inte en 15 åring med rumpkorta shorts och gummistövlar. Var är dom?

Är det vädret som gör att ALLA bara går omkring och ler.

Nåt lurt är det.

Eller så börjar jag tycka att den här staden är mer än OK.

Att jag börjar prata klockren Stockholmska, så att alla förstår vad jag säger.

Jag hänger på tutan och prejar mig före alla andra idioter som kör för långsamt.

Shoppar loss på NK för hela månadspengen.

Far in och ut från Lidingö som om jag bodde mitt i stan.

Det här är himla härligt.

Annorlunda.

Och ganska fantastiskt.

Jag tror jag stannar.

Eller är jag bara grundlurad???