Jag har under de tre senaste dagarna åkt upp och ner till Skåne. Hela tiden i princip. Under den resan kan jag konstatera att det är något speciellt med alla bilar som far omkring på svenska vägar.

Det Speciella är färgen.

Jag undrar om de stora biltillverkarna skall anställa en färgkoordinator (eller vad det nu kan heta) så ser annonsen ut ungefär så här:

Man med känsla för bilar och färger anställes för att färglägga våra kommande bilmodeller i de närmsta 10 åren. Bör vara färgblind.

Kan det vara så enkelt?

Det går nästan inte en bil på svenska vägar i dag, av modernare modell, som inte passar in i gråskalan.

Den börjar på vitt och slutar på svart. Däremellan är det hundra nyanser av grått.

Varför blev det så?

Vill vi köra för fort, så att fartkamerorna inte ser oss, och därför väljer en kamouflage färgad bil.

Mörkgrå som regning asfalt. Ljusgrå som torr. Och de vita bilarna kör fortast på vintern.

Men hur i helskotta hittar man sin gråa Volvo stationsvagn på shoppingcentrets parkering.

Finns det lite lackfärg att köpa, för att laga den lilla skadan, på en blå VW Polo?

Skrattar alla åt den röda Mazdan som pinnar vidare med en tant bakom ratten?

Vad jag själv har för färg på bilen?

Grå.

Hurså?