Jag är så fullständigt förskrämd över att få ett dåligt minne.

Så stressen av att fundera över om  jag skall tappa minnet, gör att jag glömmer MASSOR med saker.

Om Ni förstår.

Jag tycker inte att jag har varit speciellt glömsk i mitt liv.

Min mamma fick Alzheimers.

Den kombinationen gör mig lätt stressad.

Tanken på att den minnesrika blir glömsk.

Bli kort sagt snurrig i bollen.

Det är läskigt.

Under alla år som jag levt själv, så märkte ju ingen att jag glömde det vanliga

• Telefon
• Nycklar
• Glasögon
• Plånbok
• Minnet

Jag hade aldrig glömt något.

Trodde jag.

Tills jag började tänka efter.

Ja ja det har nog hänt att jag gått tillbaka in igen i huset, och hämtat saker.

Nu ere liksom värre, när Prinsen oh jag åkt hissen ner 9 trappor, och står nere på garageplan i huset, och jag kommer på att Kepsen är inte på huvudet den hänger kvar i garderoben, glasögonen är inte på näsan, Prinsen låste dörren, så jag har inga nycklar. Men Hunden är med. Hon tar hand om sig själv. Dock inget koppel, för det har inte behövts, än så länge.

Suck. Upp igen och sen samla på mig ALLT som jag skulle haft med från början,.

Om jag blir arg, besviken på mig själv, eller om jag blir bara trött.

OM

Varför då?

Jag vill ju inte vara glömsk.

Hur svårt kan det bli??

DET är ju svårt att inte glömma.