Ja, vi har burit allt vi äger nästan, från höger till vänster.

Vi har burit resten från vänster till höger.

Somligt har slängts.

Somligt har sparats.

Somligt har bara fått en paus.

Somligt har åter kommit i rampljuset.

Idag kom mäklaren och det var fotografering av lägenheten.

Lättfixat, säger dom som sitter kvar i sitt hem sen många år.

Svettigt, säger jag som har ¨stylat¨, pimpat, iordningställt våra bostäder under de senaste två-tre åren.

Inte en sak står kvar på sin normala plats.

Prinsen undrar varför det ser ut som det gör.

- Så här kan man ju inte bo!

Det är inte meningen att man skall bo så här.

Det är bara meningen att bli fotgenisk! 

Så att ALLA DOM som vill ha en lägenhet på Skeppargatan bara faller i trans, kommer o tittar och handlar.

Nu har jag börjat bära tillbaka saker.

Hundkoppel på plats, hundkorg i hörnet, kuddar slutar ser puffade ut, får sätta oss i soffan, ytterkläder i hallen, skor där dom vanligtvis är, skrivbordet kommer sakta att belamras med papper,  ja snart kommer allt se ut som vanligt.

Fast ändå inte.

Det är början på slutet, och det vi inte kommer att använda eller har nytta av just nu.

Det kan packas!!

Att det är en helt ny vändning i livet.

Att packa ihop det som är viktigt.

TjoHo

Bara det inte slutar nu i början!!