Ibland känner man smärta.

Det gör helt enkelt ont.

Ibland gör det helvetes ont.

Då biter vi kvinnor oftast ihop, och sen går det över.

Om man är man och känner smärta. Då går det inte över.

Smärtan tar helt enkelt över.

Det gör ont i princip hela tiden och överallt om man är man, och har ont.

Smärta och män är okompatibla.

Tack snälla att män inte föder barn, då hade vi bott i ett enormt Kina, och alla hade fött ett barn. Och det hade gjort ont.

Tack snälla att vi bara får ont i tänderna när karis och bactus anfaller, annars hade vi inte haft tandläkare. För dom gör ont.

Tack snälla för att vi bara får träningsvärk när vi anstränger oss, annars hade vi inte haft städning, matlagning, barnpassning, maraton lopp och annat hurtigt. För det gör ont.

Tack snälla för att män stavas med ä och mens med e. Annars hade det aldrig funnits någon PMS som kan få ett bra förhållande att gå vidare. För det gör ont.

Tack snälla för att karlfolk och ont är okompatibla, så att vi kvinnfolk kan få vara sådär förstående, gulliga, tröstande, smärstillepiller serverande, som bara vi kan.

Det gör att livet går vidare och vi älskar varandra.

Även om det enligt Lena PH gör ont.