åt alla ¨gamla¨ människor som plötsligt börjar fundera över om styrkjärnet är på.

Eller packar ner strykjärnet när de far bort.......

Om ljusen är släckta.

Om dörren är låst.

HA HA.

Det kan väl inte vara sådär förbaskat svårt att komma ihåg!!!!

ELLER???

Idag på Luciadagen åkte jag med god fart på morgonen mot stallet.

Hundet och jag, skulle i solens sken, umgås med häst och glada stallkompisar.

Parkerar och går ur bilen och lallar lullandes mot stallet.

Då på Lidingövägen kommer HELA brandkåren farandes mot okända mål.

-Intressant, jag undrar var det brinner så inibombens någon stans? Typiskt människor att åka iväg till jobbet eller så, och glömma de tända ljusen på därhemma!

Så långt hann jag tänka, innan tvivlen slog sina klor i min hjärna, samvete, nervknut i magen, ja i alltihopa.

- Tände jag ljusen imorse vid frukosten? Borde nog ha gjort det. Prinsen var ju borta på möte, så jag satt där med min kaffe och firade Lucia i morgonljuset. Men tände jag advents staken? Tände jag de andra ljusstakarna. Och om jag tände, SLÄCKTE JAG?????

Tillbaka in med byrackan i bilen.

Högsta växeln och plattan i mattan.

Körde så fort, så centrifugalkraften när vi for av Lidingöbron, fick älskade hunden att tappa balansen totalt, så i backspegeln såg jag bara fyra tassar som sprattlade i luften bak i bakluckan.

Prejade den kryckförsedda lätt handikappade grannen med ett glatt vrål genom fönstret - Jag kommer snart tillbaka och förklarar!!

Lade in i hjärnkontoret hur man trycker igång husets brandsläckare, och var alla extrasläckare stod.

Inte fasen brann de däringa ljusen.

Inte hade jag tänt dom i morse.

Jag visste ju att jag skulle glömma dom, så jag struntade att tända dom.

Jag kom ihåg tanken när jag såg dem.

Men jag fick mig ett gott skratt.

Och grannen.

Och stallkompisarna.

För nu tillhör jag dom som man skrattar åt.

Ska jag packa med mig strykjärnet när vi åker på torsdag????