När jag slog upp mina gröna (ja, jag har gröna ögon!) imorse, flög som vanligt en flock/familj pelikaner förbi balkongdörrarna!

 Men Herreje, var är ni nu? Har ni inget hem?

Njo, men vi kan väl få fara på utflykt för det?

Så vi for till Pelikanland, dvs Florida.

När vi då ligger där i sängen och slötittar ut på världen utanför, så kommer det en pelikanflock förbi susande.

Jag hör nästan ända in i sängen när pelikan ungtupparna slänger kommentarer mellan varandra!

- Hihi, snacka om jetlag, dom är klarvakna och klockan är knappt 6, melatonin halten är åt pipsvängen, jag undrar när dom somnade?

Förresten kan man vara pelikantupp? för att inte tala om pelikanhöna! är inte det ett tårta på tårta ord, pelikan och höna??

Men som svar på Pelikan påhoppet:

 - Ja ja, vi somnar plötsligt och vaknar tidigt.

Och när vi äntligen har vant oss vid när vi skall somna och vakna, då är det dags att åka hem.

Men det är ljuvligt med pelikaner.

Det sägs att dom lever i samma parförhållande hela livet, och dör för att de blir skumögda och inte kan fiska mer.

Jag tror att resan dit för en pelikan är angenäm.

På en stolpe i nån kanal innan Mexikanska Gulfen, med frugan bredvid, bygger dom sitt bo.

Flyger iväg och skopar i sig några liter vatten i näbben, och får på kuppen dagens frukost.

Solar sig i den fantastiska solnedgången.

Flyger förbi tidiga morgnar för att se vilka turister som sitter och starbligar på sin balkong för att dom inte kan sova.

Det är nog därför dom ler hela tiden.

Jag är definitivt en Pelikanfan!