Det glada 80-talet.

Då vi samlade vuxenpoäng ett helt decenium.

Vi skaffade bostad, jobb. partners, barn, byggde ett liv.

Jag gjorde nästan allt, ja me'.

Men jag undrar bara en sak.

Varför var vi så fula? Var kom modet ifrån. Ja Modigt var det att gå omkring på det där viset, men mode?

Nä knappast va.

Tänk när vi sitter där på senilinvest och skryter om våra liv.

- Jag hade snyggaste Hockeyfrillan på mitt bröllop. Det stod bara rakt upp och i nacken hängde lite testar av uppklippt hår.

Glatt svarar jag då:

-Ja, det kom jag ihåg. Och jag hade en kavaj på mig med uppvikta ärmar, enorma axelvaddar, utan krage. Maud Olofsson släng dig i väggen. Det har var på riktigt och ingen tantversion av en dräktjacka. Och till den en Aprikos mellerad klänning i ett slinkigt syntet material som räckte ner till mitten på knät.  Va snygg jag tyckte jag va, och vad ful jag tycker nu.

Bara färgerna får mig att blunda. Framförallt nu.

Knallblå. Finns inte längre på färgskalan, knappt ens i regnbågen.

Gul, Solen bleknade i dess närhet.

Illgrön, att kunna göra den gröna nyansen utan klorofyll är ett under.

Och knallrosa och aprikos. WOW

Mönster på våra kläder och möbler skall vi bara inte tala om.

Epileptiska anfall samlade i vävstolar, som sedan överröste oss med plagg, och möbler.

Varför denna 80-tals dykning.

Vi leker maskerad ute på ÖN.

Den som hittar dom snyggaste 80 tals kläderna, mönstren, lakanen, gardinerna, grytlapparna, är Maskeradens Drottning/Kung.

Än så länge leder Pudeln.

Hur 80 tal är det inte att ha en liten aprikos pudel, klipp i Toilette 60, som bästa pudelfrissen då hette.

Vi har svårt att slå henne, men det är jämt skägg på kvällarna.

När jag serverar Flygande Jakob och Mimosa sallad med knallblå bestick.

Till Prinsen som går omkring i nån bank piké tröja från nån viktig Kick Off med de anställda.

Det blir dött lopp härute.

Och jag hoppas att 80-tals modet även det har gått till de sälla jaktmarkerna.

Det var bara FÖR FULT!